Om 14 år fyller Golden Gate bron i San Francisco 100 år! Den färdigställdes 1937 och är enligt mig en av världens vackraste broar. Har du vägarna förbi San Francisco är ett stopp vid brofästet ett måste. Infrastruktur när den är som bäst. Och det går att cykla över bron om man vill unna sig lite mer tid att njuta av utsikten än man hinner i bil. Ta också chansen att doppa tårna i (det iskalla) havet. Det är en mäktig känsla att blicka ut över det Stilla havet och tänka på hur långt bort lilla Sverige är.
Så här såg det ut när bron firade sin 50 års dag. [Bildkälla]
Det lär inte vara mindre människor där på 100 års dagen. Passa på att boka hotellnätter så fort det går. Ta det även lugn med vätskeintaget innan. Av bilden från 50 års jubileet så verkar det vara många besökare per toalett (om det ens finns några…)
Skribenten är väldigt förtjust i Science fiction, bland annat Frank Herberts Dune böcker och Neal Stephenssons Seveneves
Ett spännande tema i från ovan nämna böcker är hur svindlande annorlunda framtiden kan bli. Nu är det så klart lätt att fabulera fritt när man skriver om en fiktiv framtidsvärld. Men tittar man tillbaka på historien kan man nog näppeligen föreställa sig att någon som levde där du är idag, för 300 år sedan, skulle kunna ha beskrivit din vardag ens i närheten rätt.
Nu är det dags för lite egna vilda science fiction gissningar. Jesus, centralfiguren i kristendomen, föddes ca år 0. Konstantin den store, den romerska kejsaren som var först med att konvertera till den nya religionen föddes runt år 272. Alltså tog det ca 270 år för kristendomen att bli kejsarens religion.
Snart är det dags för kungligt pompa och ståt. Charles den tredje kröns som kung av Storbritannien. Hur hänger det här ihop med resten av texten? Jo såhär: Den första moskén i Storbritannien byggdes 1889, alltså för 134 år sedan till dags dato. Charles den III är inte helt främmande för den nya religionen [länk] och man ska komma ihåg hur otroligt enkelkulturell världen var som hans mor växte upp i, även om det Brittiska imperiet var ett färgglatt och spretigt rike. Blir åren kring 2161 tiden, alltså 272 år efter den först moskén, då den första brittiska monarken föds som väljer Islam före kristendom. Kanske blir det unge Pris Georges barnbarn eller barnbarnsbarn som blir den som tar det steget.
Men det kan lika gärna bli något helt uppåt väggarna annorlunda. Framtiden får visa när dagen kommer.
Fascinerande att flyga in mot Stockholm på Valborgsmässoafton och se alla majbrasor utmed Mälarens stränder som orangea prickar hela vägen. pic.twitter.com/i9Dkf9BWEK
Idag blir det ett bildinlägg på en graf. Men inte vilken graf som helst, utan en graf över Sveriges styrränta.
Vilken berg- och dalbana. Nästa möte är den 29 juni och då kanske den röda linjen kan leta sig upp till fyra procent igen och nå fornstora nivåer som de runt 2008. Var det inte någon sorts finanskris då förresten? Minns inte riktigt. 2008 var faktiskt 14 år sedan.
Det här slår hårt mot många med bolån. Men i eländet ska man komma ihåg att hög styrränta även gjort att sparräntan kommit tillbaka! Det var så länge sedan att man knappt minns, men skribenten vill minnas att man runt 2010 kunde få lite över 3% sparränta. Nu är vi där igen. Från och med 1 maj har SBAB 3% inlåningsränta, och Landshypotek Spar är inte mycket sämre med 2,9% inlåningsränta. Nu kanske någon vill påpeka att börsen minsann avkastar mer än så och det är absolut så. Men om börsen avkastar i genomsnitt 8 % som det sägs så blir det några kassa år också, kanske riktigt kassa. Det var väl något som hände 2008 väl? Nu får du ränta i princip riskfritt.
Ni som någon gång åkt längs väg 26 kanske har passerat samhället Lesjöfors. Tyvärr ger staden ett slokande intryck. Igenbommade butiker och nergångna hus välkomnar förbifarande. Men stanna till vid den gamla järnvägsstationen och köp en kaffe och en bit att tugga på, det finns nämligen ett café i det gamla stationshuset. Det drivs ett belgiskt par som ger lite välbehövligt ljus i en mulen ort.
En av det moderna flygandets två fäder, Orville Wright, hann som se mycket under sitt liv. Inte nog var han personligen med och utvecklade stommen till det vi idag tar som en självklar del av vardagen; flygplanet, men han fick också uppleva en revolution inom resandet som få nog kan mäta sig med. Orville föddes 1871, ca 60 år efter ångmaskinens mästare James Watt gick bort, och dog 1948.
Den unga Orville levde i en tid då häst och vagn inte var helt passé och ångan drev stora maskiner framåt. 1912 sjönk t.ex. Titanic, som drevs med ångturbiner och koleldade pannor.
Cirka 1920, då Orville var runt 50 år gammal, började kommersiell passagerartransport bli en sak och 1935 flög det ikoniska flygplanet DC-3 första gången. 1942 skedde den första världsomflygningen och något år innan användes den idag självklara jetmotorn första gången för att driva ett flygplan.
Hade Orville levt drygt ett och ett halv år till till efter han gick bort skulle han kunna fått se De Havillands Comet lätta från marken för första gången. Ett flygplan som vi idag nästan skulle kunna känna igen som något från vår era.
I en krönika i Svenska Dagbladet skriver Lisa Irenius som det verkliga hotet mot svensk kultur [länk]. Helt rätt påpekar hon hur amerikanska idéer och kultur närmast tas emot med öppna armar. Undertecknad är helt övertygad om att det är den amerikanska tv-series dominans som ger oss så många engelska lånord. Man skulle kunna skriva att skribenten har connectat det.
Samma tidning publicerade för övrigt två dagar innan krönikan med titeln ”Snälla, kapa Bruce” angående Bruce Willis insjuknande i frontallobsdemens. ”Please, cut Bruce” som gissningsvis var originalcitatet blev översatt ordagrant till Svenska. Stryk, eller ta bort kanske är mer riktiga översättningar.
Vad kan man då göra? Undertecknad ska dela med sig av lite tips.
Ändra språk på alla datorer och telefoner du använder regelbundet till Svenska om du inte redan gjort det.
Sluta använda Netflix, HBO och vad de nu heter. SvtPlay är den enda strömningstjänsten du behöver. Om inga nya serier lockar finns det även det öppna arkivet med mycket sevärt i. Våra nordiska grannländer (utelämnar med flit Finland) har också fritt tillgängliga strömningstjänster i form av DRPlay och NRKPlay.
Biblioteket, här finns all svensk litteratur du kan tänkas behöva utan att riskera att ångrat bokköp.
I vårt grannland Danmark kan man ibland på utsidan av byggnader där djur inte är välkomna in hitta en ”hundekrog”. Krog är alltså krok på danska, men på svenska är krog en sorts restaurang.
Någon borde ta tag i denna semantiska möjlighet och starta ett litet vattenhål för våra fyrbenta vänner i Danmark med svensk meny
Helg. Dags för lite hederligt ta-itagande. Sitt inte och glo på tv eller den lilla smarta telefonen, lär av latinet för en givande ledighet.
"Otium", the Latin word for leisure, free time, or contemplation.
Otium originally meant withdrawing from daily busyness (negotium: not-leisure).
It did not mean mindlessly waste time, but to engage in activities that were artistically meaningful or spiritually enlightening. pic.twitter.com/gTVPb7zY97
”Vad fan får jag för pengarna” utbrast en gång en näringslivspersonlighet.
Det finns många byråkrater i Sverige som förvaltar och sköter riket. Ibland fnyser någon åt hur många myndigheter som finns i Sverige, 457 stycken om man ska tro Myndighetsregistret på Statistiska Centralbyrån. Kan verkligen alla dessa myndigheter behövas? Och vad gör alla egentligen? Precis som på en stora arbetsplats så kan det ibland vara svåröverskådligt att veta vem som gör vad, det kan ju vara precis därför en uppgift delegeras. På så sätt slipper man själv göra det och kan fokusera på annat.
Av Sveriges 457 myndigheter är 108 s.k. utlandsmyndigheter och inrymmer alla Sveriges ambassader och konsulat samt ett par representationer vid t.ex. OECD.
84 stycken är domstolar. Bland detta antal hittar man kändisar som Högsta Domstolen och doldisen Hyres och Arrendenämnden i Jönköping.
Det finns nio stycken AP-fonder och Statliga Affärsverk. AP fonderna är AP-fond 1-4 och 6-7 (lustigt nog finns ingen femte AP-fond). I kategorin affärsverk hittas Sjö- och luftfartsverket och Svenska Kraftnät.
Direkt under riksdagen finns det fem myndigheter som alla har gemensamt att de har ordet ”riks” i namnet. Riksdagens Arvodesnämnd, Riksdagens ombudsman, Riksdagsförvaltningen, Riksrevisionen och Sveriges Riksband.
Den sista kategorin som SCB sorterar efter är Statliga förvaltningsmyndigheter och det är också den största, hela 251 stycken myndigheter kassas som sådana. De mer namnkunniga statliga förvaltningsmyndigheterna är Skatteverket och Polismyndigheten, men även jokrar som Högskolans avskiljandenämnd och Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar finns med i leken. Innan man reagerar allt för häftigt över vad alla 251 myndigheter möjligtvis kan sysselsätta sig med på dagarna ska man komma ihåg att alla länsstyrelser och högskolor, som också räknas som myndigheter, hjälper till att dryga ut listan.
På statskontorets hemsida (som man för övrigt hittar i kategorin Statliga förvaltningsmyndigheter) kan man läsa mer om myndigheternas bemanningar. De använder måttet Årsarbetskraft för att jämföra personalstyrkan mellan olika myndigheter, alltså hur många heltidsanställdas tid myndigheten konsumerar. En myndighet kan alltså ha mindre än en årsarbetskraft eller flera tusen beroende på hur många som jobbar och hur mycket.
Intressant nog kan man läsa att ca 40 procent av Sveriges myndigheter har färre än 50 årsarbetskrafter och vissa småttingar erfordrar mindre än en årsarbetskraft.
Man kan misstänka att 80/20 regeln återfinns även ibland myndigheterna, 20 % av myndigheterna står för 80 % av årsarbetskrafterna.
