Det fanns en tid så telefoner drog uppmärksamhet till sig när en annan person någonstans ville dig något. Förutom under just dem stunderna var telefoner ungefär lika stimulerande som ett durkslag. Det enda sättet att verkligen interagera med den var ju om det var din tur att ha ett behov av att nå ut till någon annan.
Jag minns att telefonsamtal innan man lämnat hemmet var mycket ovanliga, om det inte rörde sig om sista minuter kontroller inför resor eller för att få eller lämna återbud på grund av sjukdom. Men det var länge sedan. Telefonen brukade väl också befinna sig i hallen? En inte helt naturlig uppehållspunkt i hemmet.
Idag får våra nyvakna hjärnor ofta tampas med lockelserna alla apparna den smarta telefonen innehåller. Om du inte redan har avinstallerat dem så klart. Men det kanske är så att det faktiskt är Klock-appen i våra telefoner som är de värsta tidstjuvarna. Det är väckarklockan i telefonen som drar in oss i den digitala världen från dagens första stund. Undrar om den går att avinstallera?
En stofil som jag har så klart en väckarklocka (analogt till och med) som gör precis det den ska varje morgon utan att erbjuda något extra. Telefonen sover i ett annat rum.
Tänk hur produktiva vi måste ha varit vid dagens början förr utan att ens veta om det. Upp ur sängen, frukost, slå på radion, kanske en snabbtitt i tidningen, iväg. Det forna frukostbordet kan man nästan kalla en sorts mindfullnessövning idag. ”Familjen gjorde en digital detox” kanske rubriken hade varit.