Historiker borde älska hårddiskar

Gamla fotografier är viktiga verktyg för att skriva vår historia. Viktiga personer och gärningar förevigas och minnesvärda skeenden ges form. På så sätt kan nästa generation se vad som egentligen hände och hur det var den där gången.

En sak man kan misstänka att framtida historiker kommer gräma sig åt är att alla de tusentals och åter tusentals ögonblick som varje sekund fångas av alla världens övervakningskameror inte sparas för framtiden. Tänk vilken tidskapsel det hade varit.

Stora händelser som vi i samtiden tycker är viktiga sparas så klart för framtiden av nyhetsredaktioner m.fl, men om någon år 2223 vill veta hur folk klädde och betedde sig i Stockholm år 2023 på en dag där inget särskilt hände kommer få det svårare. Kunde de inte sparat i alla fall några bilder kommer kanske forskaren i 20-talets modehistoria muttra. Hur körde man bil och hur lät det när folk pratade med varandra? Det är bara några av svaren en övervakningskamera kan ge, förutsatt att man ser till att spara upptagningarna på ett bra sätt.

Kanske kommer GDPR en dag bli ett uttryck, ”GeDePeÄrra-något. Alltså att man förstör något som kan vara bra att ha framöver eller att man inte tar framtidens osäkerheter i beräkning.

Historiker borde redan nu engagera sig för deras framtida kollegor. Universiteten och historiefakulteterna borde se till att fler övervakningskameror utrustas med rejäla hårddiskar som sparar några av stunderna som fångar varje dag. I takt med att hårddiskarna blir fulla får historikerna ge sig ut och byta ut dem (eller skaffa någon sorts molnlösning) så att mer material kan samlas in. Tänk vilka häftiga uppsnabbade filmer man hade kunnat höra. Alla har säkert sett hur det ser ut när en blomma växer från skott till praktfull växt på några sekunder. Men tänk att se hur Broadway på Manhattan hade sett ut på film om man spelade upp en bild från lunchtid och från samma plats varje dag under 150 år. Vilka fantastiska förändringar som visats!

Ett liv med förändring

I år firar Sverige 500 år som nation. Det blir en stor tårta som ska beställas för att få plats med så många ljus. För 500 år sedan såg världen väldigt annorlunda ut och landet har gått igenom många omvälvande förändringar. Men idag känns det ganska stabilt på det stora hela. Ett val var fjärde år klarar vi av utan större problem och det är inga revolutioner som sker i mellanvalstiden. En person i Sverige som fyller 100 i år, och alltså är född 1923, skulle kanske säga att samhällets organisation inte är helt oigenkännligt. Visst har vissa nymodigheter som EU, 1974 års regeringsreform och det där internetet format vardagen, men kan vi kalla det för omvälvande och revolutionerade? Kanske. Kanske inte

Men låt oss uppfinna en person. En kvinna som föds i södra Tyskland 1880, kanske i någon mindre ort utanför München. Hon föds i det som då är det tyska Kejsardömet. Alltså finns det en kejsare som bestämmer hur saker och ting ska vara. Riket består av ett lapptäcke med olika hertigdömen och kungariken och den stor del av landet österut utgörs av landet Preussen. Ett land som inte finns på kartorna längre.

I den lilla orten där hon bor flyter livet på. Hon fyller 33 år 1913 och har förmodligen en familj sedan länge att ha hand om. Världen är ganska liten. TV:n är långt in i framtiden än. Kommersiell radio är några år bort ännu och det lär ta ett tag till innan en radio finns i varje hem. Det är en ganska liten värld hon bor i. Den större delen av sitt liv har hon levt i 1800-talet och i ett Europa som präglas av monarkier och den industriella revolutionen. Kolonier är på tapeten, sådana ska varje land ha. Till och med Tyskland. Lokala traditioner är de enda traditionerna. Regionala dialekter är starka och det enda språket är tyska, och så klart latin, för kyrkan går man till varje söndag. Och män och kvinnor är inte jämlika.

1914 blir det krig. Det börjar med positiva tongångar men ett år blir två år och det sliter på landet. Totalt kommer Tyskland förlora drygt 2 000 000 soldater och det är speciellt unga män som inte kommer hem. Dina barn är tack och lov lite för unga för att kallas till strid. Men det märks i byn. Det är vissa ansikten som brukar synas till som inte längre finns.

1918 kommer och kriget tar slut. Men det blir ingen tillbakagång till livet som det var. Preussen och Österrike-Ungern upphör att existera och den tyska världen ser plötsligt ganska annorlunda ut. Kartan måste ritas om. Nu finns det ingen kejsare längre, han har abdikerat. Flaggan ser inte lika dan ut längre. Det som senare kommer att kallas Weimartyskland lever ett kort men intensivt liv. 1920 talet kommer och The roaring twenties sveper in över landet och det är spänt i politiken mellan höger och vänster. Till den här soppan tillförs nu också lite extra stark sås i form av en djup ekonomisk depression och hyperinflation hemma i Tyskland. Om inte den gyllene eran i Berlins nattliv når landsbygden så gör nog den dunkla ekonomiska eran det.

Lagom till kvinnans 53 års födelsedag kommer nästa svallvåg. Hitler blir rikskansler och vägen till nästa katastrof börjar. Demokrati behövs inte längre och den starka ledaren vet precis vad som är rätt och riktigt. Röda flaggor med en svart swastiska syns till när kvinnan reser in till storstan. Men det är inte bara i politiken mycket är nytt. Radion är här, tågen är snabbare än de var förr och de förmögna i trakten har köpt sig en bil. Mycket nytt. Det går till och med att flyga! Tänk dig att se ett flygplan för första gången.

Katastrof två kommer 1939 och den får du utstå till 1945. Det första stora kriget kanske inte påverkade din vardag speciellt mycket, men nu hörs och syns svärmar av bombplan på väg mot fjärran mål. Den lilla byn du bor i klarar sig utan förstörelsen, den är för liten och oviktig att lägga märke till, men kanske skickas dina söner iväg för att slåss. Kanske kommer de hem. Kanske inte.

Kriget tar slut och nu är din del av landet en del av den Amerikanska administrationen. Du har nog sett en hel del soldater och det är kanske den första gången du får träffa en stor grupp människor som pratar ett helt annat språk än du och är uppvuxna i en väsentligt annorlunda kultur. En 20 år gammal amerikansk soldat är född 1925 om ni möts 1945, han har vuxit upp i en demokrati från dag 1 i ett land som rynkar på näsan åt monarkiska traditioner. Med andra ord ett väldigt annorlunda land än det du växte upp i.

Nu är det dags för ännu ett flaggbyte. Det här blir den fjärde gången kvinnan i historien får leva med men det är i alla fall en återgång till en tidigare modell. Den östra halvan av landet får en ny flagga med en prydnad i mitten. Nu är det demokrati igen och samhället tuffar intensivt vidare mot nya mål.

1960 kommer. Det är året du fyller 80 och den värsta misären efter kriget är bara minnen nu. Om världen var liten förr har den blivit mycket större nu. TV, radio och flygplan som är betydligt större och snabbare än de som syntes till innan kriget är vardag nu. Kylskåp har gjort vardagen enklare. Bilarna är betydligt fler och alla inköp görs nog inte i hos lanthandel längre.

Tack vara kvinnans lagoma livsstil lever hon är år 1980 års dag och får kalla sig hundraåring. Nu får hon leva i eran som kallas det kalla kriget. Hennes land är granne med sig själv, men det andra jaget är en plats med en betydligt annorlunda politisk inriktning. Kommunismen härskar från Berlin bort till Vladivostok. Du har hört att det inte är lika gott ställt på den bortre sidan av Berlinmuren. Atomvapnen är något du bekymrar dig för. Hur ska det gå för dina barnbarn? Och tänk att människan tog sig till månen. Nu är det förvisso gått 11 år sedan det hände, men tänk dig! Tåget in till München drivs av elektricitet nu också, blir inte lika smutsigt som ångloken förr. Och visst är det elektriska elementet mer smidigt än att elda i kaminen som i barndomen.


Tänk vilket liv.

Från Europa innan första världskriget, en värld med kungar och slott, till ett Europa efter andra världskriget, något som vi kanske själva skulle känna igen. EU och BMW, inte grevar och hästar.

En florentinsk apotekares dagbok

Nu kommer ett boktips till den som är intresserad av historia i allmänhet och hur vardagslivet kunde se ut förr i synnerhet. En florentinsk apotekares dagbok är den väldigt beskrivande titeln på en dagbok skriven den florentinske apotekaren Luca Landucci mellan åren 1450 och 1516.

Det är verkligen inget skönlitterärt verk. Nästan varje stycke börjar med någon variant på meningen: ”Den [Datum] [månad] fick vi veta” men orden som kommer efteråt är vad som gör boken spännande och värd att läsa, nämligen observationerna som en relativt oviktig person i en av många italienska stadsstater ser och hör. Vardagen för 500 år sedan var verkligen annorlunda än den vi lever i idag, men ändå finns det likheter man kan le åt.

Extremt väder fanns förr också, översvämningar och kraftiga snöfall finns nedtecknade. I en värld där avkastningen från det lokala jordbruket är oerhört viktig får översvämningar och missväxt en väldig påverkan. Man kan nog inte säga att svält hotade Gävle efter de kraftiga regnen 2021 eller att nästa nästa säsongs skörd hotades av att många arbetsdjur drunknat. Luca konstaterar krasst om detta att han hoppas att det inte blir hungersnöd på ett sätt som gör att man kan misstänka att det händer då och då. Tack och lov slipper vi nu, år 2023, att oroa oss så mycket för det

Gud finns. Punkt. Kristendomen genomsyrar världen och många händelser, både positiva och negativa tillskrivs Guds missnöje och behag. Den andre augusti 1507 drabbas Lucca av en svår olycka, en eldsvåda förstör hans hem och han förlorar mycket av det han äger. Om detta skriver han bland annat

Men eftersom jag accepterar motgång i samma mån som framgång, tackar jag Vår Herre för såväl det ena som det andra. Jag ber Honom förlåta mina synder och sända mig allt som är till Hans ära.

Luca Landucci

Nu kanske Luca är en ovanligt gudfruktig person. Men det gås till kyrkan ofta och det är många religiösa högtider som uppmärksammas. Upprördheten är också enorm när ett gäng busar vandaliserar en kyrka till synes utan anledning och hårda straff utmäts. Nästa gång du ser en vandaliserad busskur eller nerklottrad fasad kan du stilla din irritation med vetskapen om att göra sönder saker för nöjes skull är en gammal tradition.

Ett kort stycke nämner också hur en man plötsligt mördar sin familj. Vansinnesdåd är inte något vi uppfunnit de senaste åren det heller

Visserligen är det ett par hundra år kvar till modern massmedia uppfinns när Luca skriver sin dagbok. Men det är inte på något sätt så att man inte vet vad som händer ute i stora världen i Florens. En väldigt stor del av alla inlägg rör nyheter och bud som når staden, tråkigt nog för invånarna i handlar det mest om intriger mellan länder och de andra stadsstaterna. Stackars Luca lever verkligen i ett avsnitt av Game of Thrones, det byts sidor och lovas stöd till höger och vänster. Att vara en ambitiös politiker är ett farligt jobb. Även om Luca näppeligen lämnar sitt kära Florens under tiden dagboken skrivs så är andra människor på språng, ambassadörer och sändebud kommer ofta till staden från fjärran platser. Handelsresande kommer med nya varor från långt bort och ibland när det är festligheter i staden visas exotiska djur upp. Till exempel lejon och giraffer!

Luca är en hemkär person som sagt, och i ett stycke i boken berättar han om vilka ”ädla och duktiga män” som lever i Florens vid tidpunkten. Det är många namns som räknas upp och man blir imponerad över hur Luca kan ha så bra koll på alla dessa personer. Hur många Göteborgare skulle idag kunna nämna 15 personer från staden, som också bor i staden, som vunnit erkännande vitt och brett?

Världsförbättring med AR?

Tänk om det gick att resa tillbaka i den till en period innan modern arkitektur drabbade världen, eller om du önskade att kunna ge byggnader som sticker i ögonen en liten förbättring. Ditt och Datt redaktionen är inga entusiaster vad gäller nya fyrkantiga lådor. Tänk att få se Svenska städer innan rivningshysterin svepte över landet. Om Hjalmar Mehrs värsta härjningar hade kunnat avvärjas. Moderna produkter har överlag något plastigt över sig. Plast plast och åter plast är det man ser när ett modern pendeltåg eller tunnelbanetåg kommer farande mot perrongen. Ett redigt D-lok dragandes gedigna trävagnar med mässingsdetaljer är kanske inte lika komfortabelt som sina moderna dito, men det känns rejälare.

Maybelline har en reklamkampanj som kanske kan göra den moderne stofilen glad:

Nu är det här förvisso en reklamfilm för smink, men fantasin sätter fart…

AR, augumenterad verklighet, är tekniken som lägger ett digitalt renderat lager över verkligheten. Ännu är visiren eller glasögonen som behövs för att visa augumenterad verklighet stora och klumpiga. Men prylar har en tendens att kunna krympa med tiden (av någon anledning gäller inte detta smarta telefoner)

Skådar egentligen ett 50-tals kök?

Dagen då ett par AR-glasögon ser ut som något som inte hör hemma i en skidbacke hoppas Ditt och Datt redaktion att alla som är kunniga inom 3D-modellering krattar ihop alla foton av våra städer från förr och kavlar upp skjortärmarna. Istället för den moderna Arkaden i Göteborg få se den gamla Arkaden.

Vissa saker var bättre förr

Pustande ånglok skulle kunna stå uppradade på tågstationer istället för leksaksliknande moderna pendeltåg. SJs anställdas nya uniform var ingen höjdare om skribenten får tycka till, med AR kan ombordpersonalen istället få fina svarta uniformer med mässingsknappar och skärmhatt.

På liknande sätt skulle reklam kunna bättras. Tänk att få se all reklam i Art Deco stil eller som något ritat av Norman Rockwell. Kanske hade det varit skönt att få slippa reklamen helt, men på något sätt ska ju det är projektet finansieras. Och visst var det bättre när postbilen var gul och inte blå. Enkelt löst med AR.

Vissa praktiska problem finns så klart. Ska fula moderna hus ritas över med mer vackra rivna hus måste dörrar m.m. justeras så att det gamla husets dörrar finns på samma plats som det moderna husets. Dörrhandtag och trappsteg är andra viktiga detaljer som noggrant måste passas ihop. En lösning på det problemet är att alla nybyggda hus utrustas med någon sorts API som AR glasögon kan kommunicera med. Man kanske kan tänka sig att utifrån vissa regler så genereras en autentisk AR miljö i takt med att man rör sig runt i en byggnad. Det hade gjort att varje hus inte måste ritas om manuellt för stofiler som hellre vill leva i det förgångna, anpassningen sker automatiskt

Nu har det här inlägget fokuserat mycket på ett bättre förr tänk. Men vad gäller AR finns det inga gränser på hur mycket som det går att kompromissa med. Den som inte orkar vänta på framtiden kan göra mycket kul också. Men ovan nämna hus API kan lika gärna futuristiska fasader och heminredningar skapas. Är 2020-talets modernism inte modern nog för dig och du hellre hade bott i en Star Trek värld så är det inga problem. Platt och oengagerande tvådimensionell reklam kan ersättas med levande tredimensionell reklam, stora hologram och neonljus kan fylla världen.

Framtiden kan bli väldigt individuell och anpassningsbar. Och så klagar vi redan på att vissa lever i bubblor.

Orville Wrights fantastiska liv.

En av det moderna flygandets två fäder, Orville Wright, hann som se mycket under sitt liv. Inte nog var han personligen med och utvecklade stommen till det vi idag tar som en självklar del av vardagen; flygplanet, men han fick också uppleva en revolution inom resandet som få nog kan mäta sig med. Orville föddes 1871, ca 60 år efter ångmaskinens mästare James Watt gick bort, och dog 1948.

Den unga Orville levde i en tid då häst och vagn inte var helt passé och ångan drev stora maskiner framåt. 1912 sjönk t.ex. Titanic, som drevs med ångturbiner och koleldade pannor.

Cirka 1920, då Orville var runt 50 år gammal, började kommersiell passagerartransport bli en sak och 1935 flög det ikoniska flygplanet DC-3 första gången. 1942 skedde den första världsomflygningen och något år innan användes den idag självklara jetmotorn första gången för att driva ett flygplan.

Hade Orville levt drygt ett och ett halv år till till efter han gick bort skulle han kunna fått se De Havillands Comet lätta från marken för första gången. Ett flygplan som vi idag nästan skulle kunna känna igen som något från vår era.

De Havilland Comet.