Youtube TV

När kommer den första TVn* som är byggd kring en specifik app? Idag är alla TV apparater smarta, och om du kollar på tablå TV är gör du det mest troligt via någon sorts burk utanför din TV. En sorts app med helt dedikerad hårdvara, men som av någon anledning finns utanför själva TVn. Ungdomen måste klia sig i huvudet åt denna märkliga lösning.

Skribenten själv har en TV som enkom tar emot sändningar via wifi och använder bara appar. Som tur är har SVT Play (den bästa appen) fortfarande möjlighet att se tablå TV via ettan och tvåan. Även det måste vara ett format ungdomen kliar sig i huvudet över.

När släpper Youtube eller Netflix sin helt egna TV? Google, som äger Youtube, är inga fegisar när det gäller att testa egen hårdvara. Med blandat resultat har man försökt ge sig in i telefon, tv-spel och hemautomationsbranschen. Att köpa in stora skärmar och sätta in logotyp på den borde inte vara något stort steg. Youtube premium ingår så klart och någon extra funktion som bara TV ägarna får. Kunduppfångningen (custumer capture) blir total och via genom att styra tittarna till rätt, alltså kanaler som Google på något sätt tjänar pengar på, håller man folk inne i sina ekosystem. Det lär finnas många som aldrig kollar på något annat än Netflix också. När släpper Netflix en N8 (Netflix 8K) Tv med specialtränad AI som gör tittarupplevelsen på Netflix total. En app-TV stöder så klart inte konkurrenternas appar, och strömningsbolagen hade också sluppit olojala tittare som börjar vänstrar med konkurrenternas program. Om folk kan tveka inför att lägga några extra hundralappar på en extra strömningstjänst borde det inte vara något problem kunderna helt villigt låser in sig själv på en enda plattform.

Med tanke på vad hemelektronik kostar och hur kort tid den förväntas hålla är det nog många som kan testa att köpa en dedikerad app-TV för några tusenlappar. Om Steam kan göra det med sin Steamdeck borde Google också våga det.

* Med TV menar en stor skärm, betydligt större än en telefon eller surfplatta, som lämpar sig för gemensamhetstittande.

Var ditt eget presstöd

Gör en god sak idag och börja prenumerera på en e-tidning. Det är inte så dyrt och du kommer få väldigt mycket mer för det än den där extra strömningstjänsten du förmodligen redan har. I skrivande stund kostar Svenska Dagbladet digital* 379 kr per månad, och Dagens Nyheters digitala utgåva* kostar bara 399 kr per månad. Det är ingen nyhet att de traditionella medierna har lidit ekonomiska nederlag när allt fler får all sin information via social media. Men du kan hjälpa till att vända utvecklingen.

Det är värt att lägga pengar på. Med en svensk dagstidning får du varje dag chansen att ta del av viktiga och intressanta saker som händer nära oss. Vad har politikerna i Stockholm och Bryssel för sig? Vad händer med det där infrastrukturprojektet. Och allt är faktiskt inte dåliga nyheter, även om löpsedlarna och de stora rubrikerna kanske kan få dig att tro det. Även en helt vanlig torsdag kan den dagens utgåva innehålla ett reportage som väcker ditt intresse. På helgerna (när du har tid att läsa vid frukostbordet) kommer helgutgåvorna som är tjockare och mer innehållsrika. Recept och resor är typiska helgämnen.

Ditt svenska ordförråd kommer även det må bättre av mer information skriven på svenska. Det finns allt för många anglicismer som smugit sig in idag, förmodligen på grund av att många nästan enbart får sin information och underhållning via sociala media och amerikanska tjänster idag.

Dessutom är lite daglig läsning en bra vana att lägga sig till med. Precis som alla andra förmågor är läsning något som man kan öva och bli bättre på. Att snabbt kunna läsa en lång text och minnas vad som står i den är en superkraft i dagens informationssamhälle.

Det är inte sämre nu I

Det är alltid lätt att åberopa uttrycket Det var bättre förr när samtiden levererar ännu en besvikelse. Ungdomen fortsätter sitt förfall, krigen blir fler, sociala media korrumperar våra sinnen, politiker som knappt verkar kunna klä på sig själva. Skribenten själv får erkänna att han lider av en stor dos stofili.

Men ibland måste man ta sig i kragen och sluta dagdrömma. Mycket var faktiskt inte bättre för, och det är inte sämre nu heller. ”Det var bättre förr, men det var inte bra då heller” var en mening jag läste en gång.

Är man historieintresserad blir man snabbt varse att mycket sög rejält förr, och att vi nutidsmänniskor är de relativt sansade människor vi är nästan kan verka som ett utfall av gudomlig intervention.

Det här inlägget blir det första i en löpande serie där vi kan påminnas om hur bra vi faktiskt har det. Idag blir temat fake news.

En av bloggens favoritpoddar är The rest is history med värdarna Tom Holland (inte han som gestaltar spindelmannen för stunden) och Dominc Sandbrook. Ett avsnitt om nyligen släpptes handlar om en skandal som en gång drog in presidentkandidaten Groover Cleeveland. Det här skedde vid slutet av 1800-talet.

Om någon trodde att politisk smutskastning och fake news var något som uppfanns efter millennieskiftet kommer man bli besviken. Helt fabulerade historier, partiska medier och journalister som jagade klick fanns det gott om även runt slutet av 1800-talet. Och även om det var svårt för saker att bli virala med den hastigheten via är vana vid idag, så tog det tid för rättelser att hinna ikapp påhitt och ljug i tidningar. Visserligen kan man slarva med sanningen idag, men det går fort som attan att dementera också.

Idag kanske vi även skulle säga att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet, vi är alla ganska mediatränade. Men för en person (ni som lyssnade på avsnittet vet vem) som plötsligt får medias intensiva uppmärksamhet då måste ha genomlevt en svår prövning.

Dessutom, om någon trodde att nyhetscykler som snabbt drar igång en storm som snabbt föll i glömska också är något nytt så är det också fel. Folk verkade inte ha bättre minne förr heller. Det kom en ny dag imorgon igår och i förrgår också.

The Rest Is History

Groover Cleveland. USAs 22 och 24:e president. Bild: Napoleon Sarony, Public Domain