Se den kokta grodan som något bra

Den kokta grodan är en apolog (sedelärande berättelse, ofta innehållande djur) om hur små förändringar över tid kan leda till katastrof senare. Den används ofta i samband med att förklara klimatförändringar. En tiondels grad hit eller dit per år märks inte, men över ett sekel blir det en stor ändring med förödande följder.

Den stackars grodan (som förmodligen är kokt sedan länge) används för ofta som en negativ metafor. Man kan vända på berättelsen också och använda den som en påminnelse av att saker och ting blir ofta bättre. Ta en idrottare som exempel. Han eller hon tränar regelbundet och äter riktig mat under flera år och når till sist elitnivå. Men då kommer knäskadan som aldrig riktigt läker ordentligt. Vår atlet för nöja sig med att vara en medelmåtta. En medelmåtta ibland andra elitidrottare i alla fall. Men fram till skadan, eller tills vattnet blev för varm i kastrullen, så har exemplets idrottare fått en kropp som skulle göra andra gröna av avund och en fysisk form som slår 99 procent av andras.

Man kan också använda grodan för att beskriva ekonomisk utveckling. Flera år av små löneökningar och idogt amorterande kan ge en person en väldigt bra ekonomisk situation. Plötsligt kan man unna sig tre semestrar istället för två. Eller så lyxar man till det med en högre klass på flyget. Men så kommer räntehöjningen och det blir mindre kvar i plånboken. Grodan är kokt. Man får återgå till lite mer sparsamt resande på semestern. Plötsligt är vardagen grå och trist och alla de bra åren bortglömda. Att telefonen i fickan är dubbelt så bra som den man hade för fem år sedan, och att den nya robotdammsugaren tar hand om mycket av hushållsarbetet tänker man inte på.

Tänk på att det är många saker som faktiskt blir bättre hela tiden. Grodan är inte kokt, men njuter istället av att vattnet blir behagligare i jacuzzin.

Är nöjd med det livet ger

Om du skrollande ända hit

Sveriges radios hemsida har en bildlänk som jag inte sett någon annan stans.

Skärmdump från SR.se

Om du skrollade ända hit lyder texten. Den hittar man en bit ner på sidan. Under länkarna till The big four (Radiokalanerna P1 P2 P3 och P4, inte vilt i Afrika) och några nyheter och podavsnitt som presenteras för tillfället.

Det blir en ledande fråga, som ska hjälpa dig att ta ett beslut. Har du kommit så här långt är det väl dags att ta i dagen! Börja lyssna eller läsa på något. Men det är inte så att du på något sätt nått hemsidans slut. Det finns mer hemsida kvar om du är trotsig fortsätter klättra länge och längre ner på sidan.

Det kan inte vara helt enkelt att vara ansvarig för Sveriges radios hemsida, till skillnad från våra grannar Danmark, Norge och Finland har vi Svenskar valt att separera TV-nyheter och radionyheter med en hög mur, och en webbsida är framför allt ett visuellt medium där rörliga bilder eller text gör sig bäst.

Det behövs en yta som du placerar dig framför för att kunna ta sig till video och läsa texter. (Ditt och Datt vill passa på att slå ett slag för papperstidningen som alltid kommer vinna kampen om bäst läsupplevelse. Men tillbaka till ämnet) Att lyssna på radio kräver väldigt lite interaktion med själva källan till ljudet. Det är faktiskt så att du förmodligen kommer ta dig till det som sägs sämre om samtidigt läser något. Att försöka lyssna på radio och samtidigt se på ett nyhetsklipp är bara dumt och för dig snabbt utmattat och förvirrad.

En hemsida för radio är faktiskt något utav en motsats till det mycket moderna hemsidor strävar efter. Utvecklingsarbetet inom internet går mot att skapa bättre visuella upplevelser. Man ska ju interagera med webben. Uppmärksamhetssökande texter ska klickas på. Tänk bara på ordet click-bat. Hur skapar man klickbete på en hemsida där kärnan i innehållet bygger på att man bara sitter still och lyssnar. Det skulle vara intressant att veta om vi i Sverige är bättre på att lyssna på radionyheter, alltså att bara sitta på rumpan och lyssna, än våra skandinaviska grannar. Vi har i alla fall möjligheten öva på ett bättre sätt.

Jag kommer ta frågan Om du skrollade ända hit som en påminnelse om att jag gjort fel. SR.se är inte en hemsida för visuellt material, utan för ljud. Ljud kan man inte skrolla sig igenom. Använd istället hemsidan som en koncentrationsövning i att direkt gå till kanalen du vill höra på, eller använd sökfältet (det sitter också överst på hemsidan) för att hitta det du letar efter. Doomscrolla inte.

True crime mot konspiration

Två moderniteter är True crime genren och konspirationsteorier. Två på inget sätt nya saker men ändå ofta i rampljuset. Mängden True Crime podcasts som finns att lyssna på är stor och samtidigt flockas mediekonsumenter kring dem populäraste konspirationsteorierna.

Det är lustigt att dessa två genres är populära samtidigt eftersom den ena borde ta död på den andre. True crime gräver ner sig i detaljer, vänder och vrider på bevisen och tar god tid på sig. Serien Serial är ett bra exempel. I utredningen som lyssnarna får följa med på har ordningsmakten och serieskaparna verkligen inte låtit det minsta dammkorn undgå närmare granskning.

Man kan invända att sådant skärskådande bara leder till att allt för mycket fokus läggs på små detaljer medan helheten går förlorad i bruset. Men man ska ändå glädjas åt att tråkiga detaljer lyfts bra och inga besluts tas i bara farten.


En av de mest kända konspirationskällorna är mordet på John F Kennedy. Många har sett bilderna från dådet och säkert hört någon av teorierna. Var det CIA? Eller Ku Klux Klan? Eller maffian? Listan kan göras lång och mängden mystiska omständigheter är iögonfallande.

Nedan finns en länk till det första avsnittet av sju från en historiepod som avhandlar just Kennedymordet. Tar man sig tid och lyssnar igenom alla avsnitt (ca 45 minuter per avsnitt) kommer man lära sig massor om den ödesdigra novemberdagen 1963. Poliskåren i Dallas och FBI gjorde verkligen en stark insats efter mordet. Återigen är verkligheten är tråkigare än dikten. Plötsligt låter alla konspirationsteorier kring mordet som ljug på fyllan.

I serien Berglins som ibland finns i Svenska Dagbladet finns det en tecknad scen där en politiker (eller annan offentlig person) blir presenterad lite obekväma fakta. Men den lilla tecknade figuren tar det med ro och svarar något i stil med ”Skriv en tjock bok om det, där kommer ingen leta”.

Ack så sant det verkar vara. Warrenkommissionen, gruppen som fick uppdraget att avsluta historien om Kennedymordet, producerade till sist en rapport som i sin helhet omfattar 16 000 sidor. Om inte det är en tjock bok är inget det.

Fler kontaktpunkter behövs

Ensamhet sägs vara ett stort problem i det moderna samhället. Människor har inga nära vänner och ingen att knyta sig an till. Den av polisen tidigare kända förbrytaren sociala medier pekas ofta ut som möjlig orsak.

Men en annan sak som också kan vara en bov i dramat är att antalet möjliga sociala interaktioner minskar i och med automatisering och digitalisering. Bestämmer man maten till sin ytterdörr med ett matbud finns det ingen kassör eller kassörska att säga Hej till (kanske ett osvenskt beteende) eller i alla fall få ögonkontakt med. Att många filmer släpps direkt till strömningstjänster, och TV-seriens upphöjning till primär bildkonstform för att du aldrig behöver prata med expediten i biografkassan. Visst är den bekvämt att inte behöva lämna den sköna soffan i hemmets lugna vrå, men att kämpa sig mellan raderna biosalong är också en social aktivitet och en övning i att visa hänsyn.

De flesta varor går beställa hem och har du tur finns det uthämtningsfack nära där du bor. Smidigt och tidsbesparande men ett stulen möjlighet att säga Hej och ge de där magiska fyra sista siffrorna i kollinumret till personen i paketutlämningen.

I en svunnen tid (typ 2011) minns jag att det fanns en bemannad resebutik på Lunds station där man kunde köpa biljetter över disk. Den butiken blev ersatt av en automat (och ett Espresso House) som i sin tur blev ersatt av en app.

Hemarbete är skönt, men faktum är att din arbetsplats förmodligen är de flesta personers största sociala arena, även om du gillar dina kollegor eller ej. Kanske är de elaka mellancheferna som tvingar in sina underordnade till kontoret igen kanske bara måna om de anställdes psykiska välmående (troligen inte). Arbetar du hemifrån behöver du inte heller ta dig till jobbet och behöver inte försöka vara respektfull mot dina medresenärer och medtrafikanter. Alla som suttit på en buss i Sverige vet att det inte direkt är livlig debatt ombord, men en vänlig blick mot personen bredvid dig på sätet, ett ”är det ledigt här” och ett ”tack” till busschauffören kanske smiter ur dig.

Så känner du dig ensam? Bli en bakåtsträvare. Gå och handla i person, åk kollektivt, bli chefens favorit genom att vara på kontoret 100% och hämta ut dina tågbiljetter på Pressbyrån. Det hjälper kanske.

Exempel på bra nyheter

Den här inlägger följer upp det föregående inlägget med ett exempel från verkligheten.

Oj va dyrt det var med bensin. Och det blir inte bättre inom kort verkar det som.

Men nyligen inkommet bildbevis från Malmö säger att bensinpriserna verkar ha sjunkit en del.

Allt är inte dystert hela tiden. Även om vädre

Mötesrum vs Mötesrum

Det finns mötesrum, och så finns det mötesrum.

Nu hände det förvisso något i Tyskland i mitten av 1940-talet som minskade antalet vackra myndighetsbyggnader från förr. Men se på München, där lät man inte bomber bestämma hur stadskärnan skulle se ut.

Twitterfynd

Stationer och mat


Tycker du att kombinationen järnvägsstation och mat är en bra kombination bör du följa Instagramkontot Stationer_och_mat

Här äter sig kontoinnehavaren sig fram längs rälsens många mil. Ibland är det modern och själlöst, ibland redigt och varmt.


Den gamla pampiga järnvägsstationen med dess air av kosmopolitism har ersatts av ett själlöst resecentrum, där tågen rullar in till en plattform istället för en välljudande perrong. Konduktören har reducerats till en tågvärd och restaurangvagnen till en ”bistroservering”.

Lars Anders Johansson

Citaten ovan är hämtat från en ledare skriven av Lars Anders Johansson i Borås tidning [länk]. Lars sätter verkligen orden på vad som gör anrika järnvägsstationer till mycket bättre matupplevelser, oavsett enkelheten och typen av mat, än ett modernt resecentrum. Man kan bara instämma i den ovan citerade artikelns slutsträng

Våga vägra resecentrum. Låt oss återförtrolla världen

En helt vanlig kanelbulle med bryggkaffe serverat på stadens järnvägsstation kommer alltid smaka bättre än vilken hamburgare på ”stället” vid resecentrum som helst.

Padrones, Halloumi och klimatet

Två populära saker som många kommer tillaga på sina grillar nu i sommar är padrones och halloumi. Bra grillade padrones är svåra att sluta äta och halloumin kan vara svår att säga nej till den med.

Ditt och datt redaktionen är dock ganska säker på att båda dessa läckerheter är relativt nya tillskott på våra grillar. Halloumin kom väl någon gång i tiden när det blev ”modernt” med veganism (fria spekulationer)? Padrones finns väl överallt sedan två till tre år tillbaka?

Lustigt nog så har miljö och klimat varit två heta teman i Sverige och resten av världen sedan länge nu. Att kött alltmer började betraktas som omiljövänligt och halloumins ökande popularitet hänger väl ihop. Flygskam har blivit ett etablerat uttryck, medlemmar av extinction rebellion limmar fast sig på lite allt möjligt och temperaturrekord slås i parti och minut.

Trots detta verkar ingen ha bemödat sig att läsa till höger om ordet ”ursprungsland” på förpackningarna till våra två nya grillfavoriter. Padrones odlas väl i Spaniel och Halloumins ursprung är från en ö i Medelhavet ännu längre bort. Skribenten vill minnas en tid då det gick utmärkt att äta grillat till middag utan att någon någonsin sade ”skulle vi inte kunna slänga på mer grönt och någon sorts mejeriprodukt”.

Ingen verkar bli uppretad av långväga importerad mat. Och det är inte pasta och krossade tomater vi pratar om här, utan två varor som befinner sig mycket nära toppen av Maslows behovspyramid. Men det är gott att grilla