Ingen hemlöshet kostar inte mycket

Enligt Statistika Centralbyrån fanns 2017 ca 33 000 hemlösa personer i Sverige.[1].

Låt oss leka lite matematik och undersöka hur mycket det hade kostat att hjälpa dessa människor till ett hem och liv.

Anta att alla dessa personer skulle ges en lägenhet med en månadshyra på 17 000 kr i månaden. Dessutom skulle varje person få 7000 kr i fickpengar för mat, el, telefon, dator och det nödvindigaste.

På ett år hade det blivit 12*33 000 * (17000+7000) = 9 504 000 000

Det är en stor summa. Var får vi den ifrån?

Det finns drygt 5 000 000 sysselsatta personer i Sverige [2]. Låt oss leka tanken med att införa en hemlöshetsstödsskatt men helt utan administrativa kostnader fördelas jämt till alla hemlösa.

Vad skulle 5 000 000 personer behöva ge per månad för att få fram summan som räknades ut ovan?

x*12*5 000 000=9 504 000 000 -> x = 9 504 000 000/(5 000 000*12) ->
x = 158,4

För ungefär en fika för två på ett finare café i månaden hade vi kunnat ge väldigt många människor ett drägligare liv.

Men el hel del av dessa 5 000 000 sysselsatta personer i Sverige har förmodligen en ganska ansträngd ekonomi redan. Ca 160 kr i månaden kanske är en utgift som känns besvärande.

Låt oss istället leka med att bara den övre hälften inkomstmässigt av alla privatanställda i Sverige skulle betala hemlöshetsstödsskatt. Enligt Statistiska centralbyrån finns ca 3 000 000 privatanställda i Sverige [2].

Samma uträkning som ovan ger nu:

x*12*3 000 000*0.5=9 504 000 000 -> x = 9 504 000 000/(3 000 000*12*0.5)
-> x = 528 kr

Det är inte heller några stora summor för att lösa ett stort samhällsproblem.

[1] Länk

[2] Länk

DIT-Avdrag

Att ta sig till och från jobbet är en aktivitet som kan kosta väldigt mycket energi. Personen som har en resesträcka på 25 minuter enkel väg med bil förbrukar mer energi än den som kan ta sig till sin arbetsplats med cykel på 10-15 minuter.

Kruxet är så klart avståndet, om alla bodde fem minuter till fots från sin arbetsplats hade motivationen till att betala tusentals kronor per månad för fordonskostnad och parkering nog sjunkit rejält. En cykel, eller ett par bekväma skor, är obestridligt de mest ekonomiska sätten att ta sig till jobbet. Och nu pratar jag inte bara om pengar i plånboken men om klimatet framför allt. Bilpendling, även om det görs med elbil, är en energikrävande aktivitet som hade kunnat undvikas.

Varför inte uppmuntra folket att göra det valet? Flytta närmare jobbet. ROT- och RUT-avdrag känner vi till sedan länge. Nu kanske vi ska införa även DIT-avdraget, ett avdrag för alla som bor inom en viss radie från sin arbetsplats. Kan du gå eller cykla till jobbet kan du bli lite belönad för det. Med dagens teknik borde det inte vara någon konst att registrera sin pendlingssträcka hos Skatteverket.

En högst ovetenskaplig studie som gjorts av skribenten själv visar att om din dag börjar med en promenad (även i svenskt klimat) kommer den bli bättre. Friskt luft och motion är nyttigt, sittande är mindre nyttigt. Tänk om alla var lika hälsomedvetna kring arbetspendling som kring allt annat i livet?

Det här avdraget borde framför allt gälla i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö får att inte missgynna de mindre kommunerna med begränsade möjligheter att erbjuda på anställning och kanske bostad.

Det här förslaget kombineras med fördel med en intensiv offentlig reklamkampanj för att öka medvetenheten om att det går att göra bruttolöneavdrag för cyklar. Fler borde ha en tjänstecykel.