Snön var den bästa klimataktivisten

Titeln är skriven med var, istället för är, för att förmedla lite extra dramatisk effekt. För oss som bor närmare jordklotets poler än andra är snö och kyla vintertecken. Enbart kyla är inte så behagligt, men ett vitt vinterlandskap kan få många att njuta av det vackra den mörka årstiden för med sig. Snö är fint att titta på, det lägger sig som en dekorativ yta över alla former och kan skapa roliga former på cykelstyren och brevlådor. Tystnaden som finns i naturen när snön ligger på marken är också något speciellt. Alla ljud dämpas och ro och stillhet kommer snabbt efter något rört sig. Både barn och vuxna gillar också att roa sig med snö. Man kan göra snöänglar, bygga snögubbar och åka sidor.

Men när det blir varmare blir snötäcket som kommer tunnare och stannar kvar kortare. Ser man på äldre foton kan man häpna över hur mycket snö som verkar ha fallit. Malmös vintrar var rejält mycket vitare då än nu. Inte heller var snöbrist och skidanläggningar två ord som användes i samma mening.

Kanske kommer det en dag är saknades efter forna vintrar blir det som verkligen väcker ett medvetande kring att klimatförändringarna är här och verkar. Längtan efter att bygga en snölykta kanske skapar mer fart i opinionen är Greta Thunberg någonsin kan.

Slängbarhet

Det sägs att den amerikanske bankiren J.P Morgan sade: ”If you have to ask how much it costs, you can’t afford it”. Innan man gör det citatet till en fyrbåk i livet så kan man komma ihåg att vissa varor faktiskt är dåligt prismärkta, och andra varor chockerande dyra. Bli inte en asket för att undvika fråga om priset. Och Morgans plånbok var tjockare än nästan alla andras och kanske inte behövde tänka på vad saker och ting kostade så ofta. Lätt för honom att säga.

I dagens inlägg vill skribenten föreslår ett komplimenterande uttryck: If you don’t know where to throw it, you can’t buy it”. Tanken tillkom under ett besök i ett soprum nyligen som precis som många andra soprum även används för att göra sig av med grovsopor. Aja baja säger vänner av ordning.

De flesta soprum och återvinningsstationer har fack och behållare för det mesta man kan bära med sig hem från en mataffär. Syltburken hamnar dels i bingen för ofärgat glas och dels i bingen för metall. Schampoburken hör hemma i kärlet för plastförpackningar. Men det blir lätt krångligt att vara en god återvinnare. Att pilla loss metallspiralen från ett använt anteckningsblock är inget man gör med ett snabbt ryck, och att skilja den lilla plastrutan från pappret i ett fönsterkuvert är nog få som gör. Plast och papper ska ju så klart inte blandas.

En lekmadrass för barn med ett innanmäte av skum, en ovandel av tyg och en bakdel av nylonduk som sytts ihop och öppnas med en dragkedja av metall. Ska en sådan källsorteras måste man dels vara ambitiös och vara redo att ta bilen (sådana är inte heller bra för miljön sägs det) till en återvinningscentral av modell större för att bli av med alla delarna.

Nu vänder vi åter till inläggets ansats, köp inte något om det inte kan slängas. Det kan bli ett bra experiment att försöka leva efter den devisen ett tag. Nu ska det bara köpas pasta i förpackningar som bara består av ett material (Varför måste man se innehållet i paketet Barilla?) och som lätt går att ta isär. Det blir definitivt inga lekmadrasser heller!

Ditt och Datt är inga stora beundrare av Ikeamöbler, men de är i alla fall ofta gjorda av träliknande material som inte är mycket svårare att plocka isär än de är att sätta ihop. Tänk bara om de kunde sluta skicka med en liten nyckel med varenda paket. Om redaktionen får spekulera helt fritt så kan man tro att den lilla ikeanyckeln är världens mest bortkastade verktyg, både bokstavligt och bildligt. En sats med de vanligaste sexkantsnycklarna borde alla ha hemma. Och med tanke på hur populärt det är att handla saker på Ikea så kommer man definitivt få användning för den.

Elektronik är en historia helt för sig, men så bakåtsträvande är inte ens Ditt och Datt. Men kom ihåg att det finns väldigt mycket begagnad hemelektronik och prylar att köpa.

Den moderna joggingskon och sneakern, som blivit en sorts standard för fotbeklädnad, är inte helt lätt att ta isär den heller. Plast och plast och syntetiska tyger ihopgjutna med generöst med lim.

Summa summarum: Kan du inte direkt se i vilket kärl i soprummet en sak hör hemma, prova att låt bli.

Är närproducerat bara en fluga?

Närproducerat är bättre för miljön. Varor som inte behöver färdas långt för att nå dig eller platsen du befinner dig på kräver mindre energi för att transporteras. Dessutom har förhållandena kring framställningen av varor och tjänster ofta bättre i närområdet, det gäller i alla fall oss här uppe i norra Europa.

Men det resonemanget stämmer bara i en värld där fossilt bränsle är den primära energikällan och miljö- och arbetsmarknadslagstiftning är skiljer sig åt mellan regioner. Trots klimatlarm och dystra rubriker så gör en hel del åt problemet fossilt bränsle. Förnybar energi byggs ut och elbilarna blir fler, ingen tror på allvar att fossilt bränsle kommer gå att använda som idag om 100 år. Ökat välstånd i världen kommer också göra att det inte kommer finnas fattiga länder där arbetare kommer göra billiga varor under hemska arbetsvillkor med kemikalier som hälls rakt ut på bakgården.

Föreställ er år 2173. Allt förutom museijärnvägar och enstaka veteranfordon drivs med elektricitet och alla petrokemiska produkter har ersatts av fossilfria dito. FN har genom UNOSHA (United Nations Occupational Health and Safety Agency) under åren gjort att alla människor har trevliga och säkra arbetsplatser. Samtidigt har världens länders miljödepartement sett till att värdens natur är i någon sorts jämvikt med människodjurens städer.

Att transportera något vartsomhelst släpper inte ut några utsläpp och inga barn i Asien för slita för att sy billiga klädesplagg. Med andra ord har närproducerat som positiv egenskap helt försvunnit.

Make siesta great again

För länge sedan minns skribenten att semestrar i Spanien innebar att man fick ta hänsyn till något som kallades för sista. Då stängde allt och det var lite som att få uppleva forna tiders svenska långfredagar. Landet bommade igen så att man kunde ta det lite lugn under timmarna solen gassade som mest.

Sist skribenten var i Spanien var siestan inget man högtidlighöll. I den här artikeln från BBC [länk] från 2016 verkar det som siestan var på väg bort när artikeln skrevs. Men det är ingen dum idé trots allt, i synnerhet inte när det sägs att värmeböljor blir fler och vanligare. I Italien dog härom månaden en vägarbetare i vad som påstås vara en värmerelaterad arbetsplatsolycka [länk]

Nu ska man inte göra sig lustig över att någon inte kom hem från jobbet till sin familj den dagen, men att stå ute på en svart yta och utföra kroppsarbete i 40 graders värme låter korkat. Varför inte sätta sig en stund i skuggan tills solen har lämnat zenit.

Tyskarna är också inne på linjen att siesta kanske inte är något dumt hittepå trots allt [Reuters – Germany debates need for siesta and cold footbaths amid sizzling temperatures]

Men man kan förstå att siestan inte riktigt passade in i den moderna världen. I ett samhälle bilpendling inte är normen, arbetsplatserna är nära hemmet och det finns hemmafruar som kan fixa en liten lunch, kanske inte en kort promenad hem två gånger om dagen är ett hinder. Men har du en timmes bilresa till jobbet enkel väg, barn på dagis etc. så blir det ett knöligt att pussla ihop livet. Ska man vänta på sitt kontor i två timmar och gå hem sent på natten? Knappast lockande.

Möjligheten att jobba hemifrån löser lite av det problemet, men det är en lyx för kontorister. Står du i kassan i en affär så är hemarbete inte alternativ. Men hemmaarbetarna får det ändå svårt när de ska samarbeta med folk i svalare länder. Skribenten hade dock gärna sett att Microsoft Teams får Siesta som en valbar status. Medelhavsländerna och ökenstaterna i USA hade fått en klar konkurrensnackdel om arbetskraften där inte var tillgänglig runt lunch.

En lösning på dilemmat kan vara att kombinera siestans återkomst med sextimmarsdagar. I Sverige prövas på vissa ställen [länk] och i Spanien har man börjat snegla på varianten fyratimmarsvecka. Med en sextimmarsdag så blir inte arbetsdagen längre om lunchpausen… förlåt siestan, förlängs rejält och man behöver inte komma hem sent på eftermiddagen. Förvisso blir man fast på sin arbetsplats om man inte kan distansarbeta, men man behöver inte sitta still på sin plats och glo in i väggen för det. Har man två timmars paus har man gott om tid att gå till en behaglig plats att vara på, och tänk vilka siestarum (istället för fikarum) som företag hade kunnat bygga åt sina anställda. Solstolar och hängmattor under skuggande dukar och svalkande rabatter, generöst med svalkande dryck (istället för vart kaffe)

Klimatförändringarna kommer kräva anpassning, och en siesta är ett enkelt och beprövat sätt att komma undan dagens varmaste period. Det kräver inte heller investeringar i luftkonditionering eller liknande. Bara sitt still under ett parasoll.

Padrones, Halloumi och klimatet

Två populära saker som många kommer tillaga på sina grillar nu i sommar är padrones och halloumi. Bra grillade padrones är svåra att sluta äta och halloumin kan vara svår att säga nej till den med.

Ditt och datt redaktionen är dock ganska säker på att båda dessa läckerheter är relativt nya tillskott på våra grillar. Halloumin kom väl någon gång i tiden när det blev ”modernt” med veganism (fria spekulationer)? Padrones finns väl överallt sedan två till tre år tillbaka?

Lustigt nog så har miljö och klimat varit två heta teman i Sverige och resten av världen sedan länge nu. Att kött alltmer började betraktas som omiljövänligt och halloumins ökande popularitet hänger väl ihop. Flygskam har blivit ett etablerat uttryck, medlemmar av extinction rebellion limmar fast sig på lite allt möjligt och temperaturrekord slås i parti och minut.

Trots detta verkar ingen ha bemödat sig att läsa till höger om ordet ”ursprungsland” på förpackningarna till våra två nya grillfavoriter. Padrones odlas väl i Spaniel och Halloumins ursprung är från en ö i Medelhavet ännu längre bort. Skribenten vill minnas en tid då det gick utmärkt att äta grillat till middag utan att någon någonsin sade ”skulle vi inte kunna slänga på mer grönt och någon sorts mejeriprodukt”.

Ingen verkar bli uppretad av långväga importerad mat. Och det är inte pasta och krossade tomater vi pratar om här, utan två varor som befinner sig mycket nära toppen av Maslows behovspyramid. Men det är gott att grilla

Det riktiga ordet är slängbar

En gång snubblade Ditt och Datts skribent över ett meningsutbyte på nätet där den ena parten kritiserade återvinningsbara varor och produkter. Det är väl bra att saker går att använda flera gånger kanske är det första man tänker, men så kastades ordet Slängbar (eller throw-away able) ut i samtalet.

Helt riktigt leder fokuset på återvinnings till att saker är slängbara, det går ju att återvinna. Gammal plast blir ny plast etc. Men får att kunna göra återvunna produkter krävs skräp, ett sorts urskräp, som måste komma någonstans ifrån.

Dagens nyheter är något på spåret i den här artikeln [länk]

Nu är det inte så ofta man köper läst på back, framförallt på grund av att sockrade drycker är ett otyg för magomfånget och tänderna, men den där läskbacken och glasflaskorna kan användas många gånger. Den pantade plastflaskan kan man näppeligen använda igen efter att pantmaskinen gett den en omgång.

Hur många frukostar och middagar har porslinet man har hemma i köket överlevt? Många. Väldigt många. Och om man inte är mer känslig för porslinstrender och skrapmärken i botten av tallriken än normalt så kommer porslinet hålla många gånger till. Muggen på 7-Eleven har svårt att hävda sig i den tävlingen.

Kanske skulle McDonlands och Burger King börja servera sina rätter på tallrik istället? Tänk så mycket omslagspapper som skulle sparas. Är britterna, med sin fish ’n chips serverat i tidningspapper (alltså riktigt tidningspapper, inte sånt där tramsigt låtsastidningspapper) en sorts pionjärer i den cirkulära ekonomin.

Hitta en riktig glasskiosk nästa gång solen strålar, plastinslagen GB glass kanske är hur återvinningsbar som helst med glasspinnar från hållbara skogsbestånd, men glass i rån lämnar inget spår efter sig. Ev. smulor tar småfåglarna hand om.

Ska du ut och resa? En ny termos betalar av sig snabbt om du kokar lite kaffe hemma i förväg istället för att medicinera koffeinsuget med köpkaffe från Espressohouse m.fl. Antalet pappmuggar du måste slänga blir också noll.