Make siesta great again

För länge sedan minns skribenten att semestrar i Spanien innebar att man fick ta hänsyn till något som kallades för sista. Då stängde allt och det var lite som att få uppleva forna tiders svenska långfredagar. Landet bommade igen så att man kunde ta det lite lugn under timmarna solen gassade som mest.

Sist skribenten var i Spanien var siestan inget man högtidlighöll. I den här artikeln från BBC [länk] från 2016 verkar det som siestan var på väg bort när artikeln skrevs. Men det är ingen dum idé trots allt, i synnerhet inte när det sägs att värmeböljor blir fler och vanligare. I Italien dog härom månaden en vägarbetare i vad som påstås vara en värmerelaterad arbetsplatsolycka [länk]

Nu ska man inte göra sig lustig över att någon inte kom hem från jobbet till sin familj den dagen, men att stå ute på en svart yta och utföra kroppsarbete i 40 graders värme låter korkat. Varför inte sätta sig en stund i skuggan tills solen har lämnat zenit.

Tyskarna är också inne på linjen att siesta kanske inte är något dumt hittepå trots allt [Reuters – Germany debates need for siesta and cold footbaths amid sizzling temperatures]

Men man kan förstå att siestan inte riktigt passade in i den moderna världen. I ett samhälle bilpendling inte är normen, arbetsplatserna är nära hemmet och det finns hemmafruar som kan fixa en liten lunch, kanske inte en kort promenad hem två gånger om dagen är ett hinder. Men har du en timmes bilresa till jobbet enkel väg, barn på dagis etc. så blir det ett knöligt att pussla ihop livet. Ska man vänta på sitt kontor i två timmar och gå hem sent på natten? Knappast lockande.

Möjligheten att jobba hemifrån löser lite av det problemet, men det är en lyx för kontorister. Står du i kassan i en affär så är hemarbete inte alternativ. Men hemmaarbetarna får det ändå svårt när de ska samarbeta med folk i svalare länder. Skribenten hade dock gärna sett att Microsoft Teams får Siesta som en valbar status. Medelhavsländerna och ökenstaterna i USA hade fått en klar konkurrensnackdel om arbetskraften där inte var tillgänglig runt lunch.

En lösning på dilemmat kan vara att kombinera siestans återkomst med sextimmarsdagar. I Sverige prövas på vissa ställen [länk] och i Spanien har man börjat snegla på varianten fyratimmarsvecka. Med en sextimmarsdag så blir inte arbetsdagen längre om lunchpausen… förlåt siestan, förlängs rejält och man behöver inte komma hem sent på eftermiddagen. Förvisso blir man fast på sin arbetsplats om man inte kan distansarbeta, men man behöver inte sitta still på sin plats och glo in i väggen för det. Har man två timmars paus har man gott om tid att gå till en behaglig plats att vara på, och tänk vilka siestarum (istället för fikarum) som företag hade kunnat bygga åt sina anställda. Solstolar och hängmattor under skuggande dukar och svalkande rabatter, generöst med svalkande dryck (istället för vart kaffe)

Klimatförändringarna kommer kräva anpassning, och en siesta är ett enkelt och beprövat sätt att komma undan dagens varmaste period. Det kräver inte heller investeringar i luftkonditionering eller liknande. Bara sitt still under ett parasoll.

Padrones, Halloumi och klimatet

Två populära saker som många kommer tillaga på sina grillar nu i sommar är padrones och halloumi. Bra grillade padrones är svåra att sluta äta och halloumin kan vara svår att säga nej till den med.

Ditt och datt redaktionen är dock ganska säker på att båda dessa läckerheter är relativt nya tillskott på våra grillar. Halloumin kom väl någon gång i tiden när det blev ”modernt” med veganism (fria spekulationer)? Padrones finns väl överallt sedan två till tre år tillbaka?

Lustigt nog så har miljö och klimat varit två heta teman i Sverige och resten av världen sedan länge nu. Att kött alltmer började betraktas som omiljövänligt och halloumins ökande popularitet hänger väl ihop. Flygskam har blivit ett etablerat uttryck, medlemmar av extinction rebellion limmar fast sig på lite allt möjligt och temperaturrekord slås i parti och minut.

Trots detta verkar ingen ha bemödat sig att läsa till höger om ordet ”ursprungsland” på förpackningarna till våra två nya grillfavoriter. Padrones odlas väl i Spaniel och Halloumins ursprung är från en ö i Medelhavet ännu längre bort. Skribenten vill minnas en tid då det gick utmärkt att äta grillat till middag utan att någon någonsin sade ”skulle vi inte kunna slänga på mer grönt och någon sorts mejeriprodukt”.

Ingen verkar bli uppretad av långväga importerad mat. Och det är inte pasta och krossade tomater vi pratar om här, utan två varor som befinner sig mycket nära toppen av Maslows behovspyramid. Men det är gott att grilla

Det riktiga ordet är slängbar

En gång snubblade Ditt och Datts skribent över ett meningsutbyte på nätet där den ena parten kritiserade återvinningsbara varor och produkter. Det är väl bra att saker går att använda flera gånger kanske är det första man tänker, men så kastades ordet Slängbar (eller throw-away able) ut i samtalet.

Helt riktigt leder fokuset på återvinnings till att saker är slängbara, det går ju att återvinna. Gammal plast blir ny plast etc. Men får att kunna göra återvunna produkter krävs skräp, ett sorts urskräp, som måste komma någonstans ifrån.

Dagens nyheter är något på spåret i den här artikeln [länk]

Nu är det inte så ofta man köper läst på back, framförallt på grund av att sockrade drycker är ett otyg för magomfånget och tänderna, men den där läskbacken och glasflaskorna kan användas många gånger. Den pantade plastflaskan kan man näppeligen använda igen efter att pantmaskinen gett den en omgång.

Hur många frukostar och middagar har porslinet man har hemma i köket överlevt? Många. Väldigt många. Och om man inte är mer känslig för porslinstrender och skrapmärken i botten av tallriken än normalt så kommer porslinet hålla många gånger till. Muggen på 7-Eleven har svårt att hävda sig i den tävlingen.

Kanske skulle McDonlands och Burger King börja servera sina rätter på tallrik istället? Tänk så mycket omslagspapper som skulle sparas. Är britterna, med sin fish ’n chips serverat i tidningspapper (alltså riktigt tidningspapper, inte sånt där tramsigt låtsastidningspapper) en sorts pionjärer i den cirkulära ekonomin.

Hitta en riktig glasskiosk nästa gång solen strålar, plastinslagen GB glass kanske är hur återvinningsbar som helst med glasspinnar från hållbara skogsbestånd, men glass i rån lämnar inget spår efter sig. Ev. smulor tar småfåglarna hand om.

Ska du ut och resa? En ny termos betalar av sig snabbt om du kokar lite kaffe hemma i förväg istället för att medicinera koffeinsuget med köpkaffe från Espressohouse m.fl. Antalet pappmuggar du måste slänga blir också noll.