Fråga inte
There is no excuse for asking questions any more
– Michael Batnik (Animal spirits)
Ett citat från en av bloggens favoritkanaler på Youtube. Ibland levererar de något extra, som citatet ovan (49:10 i videon nedan).
Redan innan ChatGPT kom till byn så hade Google Maps helt dödat behovet av att fråga främlingar om vägen. Om någon stannar dig på gatan idag och undrar hur denne kommer till en viss plats kan man med rätta höja på ögonbrynen. Själv kan jag dock uppskatta att kanske ha mött en likasinnad samtidsfobiker.
Nu har egentligen behovet av att fråga någon om precis vad som helst helt försvunnit, om inte frågar riktar sig en person med mycket djupa ämneskunskaper i något smalt ämne som LLM modellerna har haft svårt att öva på.
Och även om frågor ställs, för det goda samtalets skull, lever man med risken att någon drar upp en telefon för att få ett tredje perspektiv på vad som just sagts. Tilliten på andras kunskaper glider mot noll, och tålamodet för att riskera att få fel information kring något likaså. Att ge sig in samtal med andra är inte längre bara en social övning, men också en övning till tillit och att våga ta risker. Kallprat vet vi vad det är, men nu blir även kallfrågor en grej. Att fråga andra något bara för att låtsas visa intresse men samtidigt ha bestämt redan från början att svaret förmodligen inte stämmer, eller att det måste dubbelkollas med en AI.
Blir tecken på en nära vänskap och starka familjeband i framtiden att man inte kontrollerar varandra med AI. Och att man faktiskt litar på vad som sagts till dig stämmer.
Kanske blir ett framtida nyord AI-tillit, eller människoparanoia. Känslan av att sann kunskap och riktiga råd bara kommer från en AI.
Orättvist för barnen
Det föreslås att från och med 1 juli näst år så ska mobiler bli förbjudna i skolan mellan årskurs 1-9. De anses helt enkelt för distraherande för att ungdomarna ska kunna fokusera på undervisningen samtidigt som det finns en telefon inom räckhåll. För oss som är så gamla att vi fick genomlida en hel grundskoleutbildning med mobiler som till och med saknade färgskärm så vet vi att det går att tillgodogöra sig en utbildning trots det. Men nu ska inte farbror gnälla för mycket. Det är annorlunda att vara ung idag.
Men man kan däremot undra om det finns något som är förbjudet eller sträng reglerat i skolor som inte också är det på arbetsplatser? Alkohol? Fyrverkerier? Sexuella kränkningar?
Om vi i Sverige skulle få en upplyst diktator för en dag skulle man önska att hen provade ett liknande förbud på alla vara arbetsplatser. En dum telefon hade förmodligen räckt till de allra flesta. Produktiviteten hade förmodligen gått upp, framför allt framåt sent på eftermiddagen. Men framför allt hade fikarumstrivseln fått sig en chans att återta glansen från fornstora dagar. Nu kan man ju inte gömma sig bakom sin skärm längre.
Låt barnen vara förebilder för oss. Vi vuxna är inte så mycket bättre.
Höstdagjämningen
Vissa kanske saknar sommarens varma väder och semesterns lättja.
Men hösten har också sina stunder. Krispiga mornar, bättre läsa-på-café-väder, kläder som inte är linneskjortor och shorts (kollar på er grabbar) och rejäla mustiga grytor.
AI – En miljöpåfrestande sak
I övrigt ska dessa servrar förbruka energi motsvarande fyra miljoner hem. AI är bara AI pga att vi trycker in enorma mängder energi i något som människohjärnan klarar av dygnet runt på några sockerbitar och dåligt omdöme.
En tänkvärd mening från Lars Wilderängs blogg Cornucopia. [länk till det aktuella inlägget].
Visst är AI kul, men tänk på vilka enorma energimängder det går åt att träna upp modellerna och hur liten nyttan är. Ett stålverk slukar också en hel del energi, men ut i andra ändan kommer en väldigt användbar produkt. Bygg ett tåg utan stål om du kan. Vad används AI till? Svara på saker som man förmodligen kunde lista ut själv om man använde räkneverken mellan öronen lite. Man måste bli imponerad över våra hjärnor som kan skapa konst och rymdraketer med kaffe och spagetti som råmaterial.
Skippa nästa AI summering och grubbla lite på det själv, det är det mest energieffektiva sättet att nå svaret. Och det dåliga omdömet får du med gratis.
Var ditt eget presstöd
Gör en god sak idag och börja prenumerera på en e-tidning. Det är inte så dyrt och du kommer få väldigt mycket mer för det än den där extra strömningstjänsten du förmodligen redan har. I skrivande stund kostar Svenska Dagbladet digital* 379 kr per månad, och Dagens Nyheters digitala utgåva* kostar bara 399 kr per månad. Det är ingen nyhet att de traditionella medierna har lidit ekonomiska nederlag när allt fler får all sin information via social media. Men du kan hjälpa till att vända utvecklingen.
Det är värt att lägga pengar på. Med en svensk dagstidning får du varje dag chansen att ta del av viktiga och intressanta saker som händer nära oss. Vad har politikerna i Stockholm och Bryssel för sig? Vad händer med det där infrastrukturprojektet. Och allt är faktiskt inte dåliga nyheter, även om löpsedlarna och de stora rubrikerna kanske kan få dig att tro det. Även en helt vanlig torsdag kan den dagens utgåva innehålla ett reportage som väcker ditt intresse. På helgerna (när du har tid att läsa vid frukostbordet) kommer helgutgåvorna som är tjockare och mer innehållsrika. Recept och resor är typiska helgämnen.
Ditt svenska ordförråd kommer även det må bättre av mer information skriven på svenska. Det finns allt för många anglicismer som smugit sig in idag, förmodligen på grund av att många nästan enbart får sin information och underhållning via sociala media och amerikanska tjänster idag.
Dessutom är lite daglig läsning en bra vana att lägga sig till med. Precis som alla andra förmågor är läsning något som man kan öva och bli bättre på. Att snabbt kunna läsa en lång text och minnas vad som står i den är en superkraft i dagens informationssamhälle.
Det är inte sämre nu I
Det är alltid lätt att åberopa uttrycket Det var bättre förr när samtiden levererar ännu en besvikelse. Ungdomen fortsätter sitt förfall, krigen blir fler, sociala media korrumperar våra sinnen, politiker som knappt verkar kunna klä på sig själva. Skribenten själv får erkänna att han lider av en stor dos stofili.
Men ibland måste man ta sig i kragen och sluta dagdrömma. Mycket var faktiskt inte bättre för, och det är inte sämre nu heller. ”Det var bättre förr, men det var inte bra då heller” var en mening jag läste en gång.
Är man historieintresserad blir man snabbt varse att mycket sög rejält förr, och att vi nutidsmänniskor är de relativt sansade människor vi är nästan kan verka som ett utfall av gudomlig intervention.
Det här inlägget blir det första i en löpande serie där vi kan påminnas om hur bra vi faktiskt har det. Idag blir temat fake news.
En av bloggens favoritpoddar är The rest is history med värdarna Tom Holland (inte han som gestaltar spindelmannen för stunden) och Dominc Sandbrook. Ett avsnitt om nyligen släpptes handlar om en skandal som en gång drog in presidentkandidaten Groover Cleeveland. Det här skedde vid slutet av 1800-talet.
Om någon trodde att politisk smutskastning och fake news var något som uppfanns efter millennieskiftet kommer man bli besviken. Helt fabulerade historier, partiska medier och journalister som jagade klick fanns det gott om även runt slutet av 1800-talet. Och även om det var svårt för saker att bli virala med den hastigheten via är vana vid idag, så tog det tid för rättelser att hinna ikapp påhitt och ljug i tidningar. Visserligen kan man slarva med sanningen idag, men det går fort som attan att dementera också.
Idag kanske vi även skulle säga att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet, vi är alla ganska mediatränade. Men för en person (ni som lyssnade på avsnittet vet vem) som plötsligt får medias intensiva uppmärksamhet då måste ha genomlevt en svår prövning.
Dessutom, om någon trodde att nyhetscykler som snabbt drar igång en storm som snabbt föll i glömska också är något nytt så är det också fel. Folk verkade inte ha bättre minne förr heller. Det kom en ny dag imorgon igår och i förrgår också.
Smarta klockor är framtiden
Förhoppningsvis tar teknikutvecklingen en sväng mot smartklockor istället för att krysta fram nya smarta telefoner. På många sätt är smarta klockor bättre än telefoner, för vad är det egentligen förutom sociala media som är helt anpassat eller är bättre på en smart telefon?
Det klassiska armbandsurets arvtagare blir det som bryter skärmfixeringen.
Vi börjar med det uppenbara, att se vad klockan är. Armbandsuret är helt oslagbart i det avseendet. Med en smart klocka är även dagens datum och veckonummer trivialt att visa.
Alla appar vars uppgift är att visa en QR kod, till exempel alla biljettappar, passar perfekt till en smart telefon. Skärmarna är ofta större än QR koder man förväntas rikta sin kamera mot på ute i det fria.
Parkeringsappar går också att ersätta. Antingen visar du ditt ut mot en parkeringsautomat (en relik som lever än idag) eller så låter du din klockas GPS lista ut var du är någonstans och starta parkeringen på så sätt.
Ska du lyssna på musik? Det är länge sedan någon tillverkare stoltserade med hur mycket minne deras musikspelare hade. Allt är strömmat nu och ska du inte ut på långvandring så räcker din smarta klocka för din jobbpendlings strömningsbehov.
Men om man ska ringa ett samtal då? Ungdomar ringer inte varandra längre sägs det, så problemet avsaknaden av knappsats för telefonnummer kommer försvinna med tiden. Men med AI teknik är det en baggis att berätta för din telefon vilket nummer du vill nå. ”Klocka, ring 123 456 789”. Alla har väl sparade kontakter ändå? Det här förutsätter så klart att du har ett par hörlurar med dig, med det utgår vi från att du har.
Nu kanske någon invänder att en smart klockas skärm är för liten för att visa texter på. Det är en smart telefon också, använd en dator istället om du ska konsumera en textmassa längre än ett par rader. Det är ett överlägset sätt att göra det på. Även video gör sig mycket bättre på en storm skärm.
BankID? Går att lösa med biometri.
Fördelarna med att använda din smarta klocka är flera. Det är svårt att gå framåt och kolla på sin handled utan att se ut som en idiot (och du ser redan rätt dum ut när du går och tittar på din telefon). Din nackmuskulatur kommer tacka dig. Begränsningarna i ett klockarmbands stormlek kommer också tvinga fram effektivare användning. Ingen vill trycka för mycket på den lilla skärmen och intelligenta användarflöden blir plötsligt mycket viktigt. Mycket tid kommer sparas.
Det enda du egentligen kommer gå miste om är sociala media. Instagram och TikTok hade varit i princip oanvändbara om din enda skärm var den som får plats på din handled. Timmar av onödigt scrollande hade kunnat undvikas varje dag. Och det är inget dåligt.
Jag saknar reklampausen
Vi som har minnen från eran med tablåtv minns reklampauserna. På alla kanaler förutom ettan och tvåan avbröts sändningen för ett segment med reklam. Halvtimmesprogram som The Simpsons hade en reklampaus mitt i programmet. Lite längre 45- och 60-minutersprogram hade två eller kanske tre pauser.
TV serier (och filmer) var faktiskt anpassade för reklampauser. Det blir tydligt när man ser ett avsnitt från någon TV serie utan reklam. Vid vissa punkter drar handlingen ihop sig och det går att göra ett avbrott utan att det känns märkligt. Youtube har förstört detta ordning. Nu kan reklamen dyka upp lite när som helst. Man vet inte hur långt ett reklaminslag är heller. Forna tiders reklampauser var en perfekt möjlighet för ett besök på toaletten eller för att göra en expedition till skafferiet för att hämta mer chips.
Väldigt korta pauser, som dyker upp plötsligt, förstör bara. Hur många gånger har man inte hört att avbrott och distraktioner förstör ditt fokus på jobbet, man blir stressad och har svårt att komma tillbaka till det man företog sig med. Extra hemskt är det att det inte är ett fixt antal pauser på video, går man tillbaka för att se något en gång till kan ett reklambudskap dyka upp ännu en gång! Varför inte bara spela allt vid början och sedan låta oss vara ifred.
Är man en frekvent tittare på Youtube-program är Youtube premium är god investering och man värnar om sin koncentration och uppmärksamhet.
Se även mitt inlägg om vad som egentligen är gratis på Internet. Youtube premium är ett bra exempel på det betalinternet som jag menar är bättre än ett övervakningsinternet.
Tro inte allt du läser
Det är viktigt att komma ihåg att bara för att du har läst något någonstans så är det sant. Jag snubblade över en tråd på Reddit för ett tag sedan med många varnande exempel på felaktigheter.
Det här var min (och många andras) favorit.
Tydligen var den historiska korrektheten inget som korrekturläsarna lade så mycket tid på.
Att sådana här felaktigheter kan nå tryck är illa. Men kom särskilt ihåg att alla anonyma kommentarer, som påstår det ena och det andra om vad si och så gjorde och Bill och Bill gjorde, kan vara minst lika oriktigt som det som en internationellt bästsäljande ledarskapsguru säger.