Smidigare elbilsladdning utan app

Idag hörde jag något på radion som fick smilgropar att bildas i ansiktet. Från och med nu på onsdag (13/3) måste alla nyinstallerade allmänna elbilsladdare ta emot kortbetalning. Man måste alltså inte vara tvungen att använda en app eller på något annat sätt registrera sig någonstans för att kunna betala för laddningen. Ett steg framåt säger Ditt och Datt redaktionen. Att appar och registreringar av olika slag ofta har krävts för att ”tanka” elektricitet, men inte för flytande drivmedel är bara dumt och ett utslag av appsjuka. D.v.s. att bara för man kan göra det med en app ska man göra det med en app.

Från och med 2027 måste alla allmänna elbilsladdare kunna ta emot kortbetalningar. 2027 kanske blir året man skaffar elbil…

Stofil som jag är så hade jag dock glatt mig åt om något i världen uppfinner en elbilsladdare som tar kontanter. Men det är nog att hoppas på för mycket…

Nu väntar vi också på att man inte ska behöva ha en app för att för att parkera.

Akira Toriyama, 1955-2024

När jag var yngre hade jag en uppsättning Dragon Ball serieböcker som lästes många gånger. Det var tråkigt att få nyheten att Dragon ball skaparen gått bort den första mars i år. Beskedet nådde dock inte världens för ens nu en vecka senare.

I Europa är Akria Toriyama förmodligen mest känd som upphovsman till mangan Dragon Ball, historien om pojken Son Goku som ger sig upp på ett äventyr för att hitta de sju drakkulorna. Det sägs att den som gör det kan få en önskan uppfylld, vad det än är.

För mig, och säkert många i min generation, var Dragon Ball vägen till manga, anime och Japansk kultur i stort. Ett intresse som hållit sig kvar genom åren.


Dragon Ball är en manga i den s.k. Shōnen genren som primärt riktar sig till pojkar. Men tack vara Toriyama och hans teckningar lärde jag mig att manga och anime inte är något som ungdomar håller på med. Att Studio Ghiblis filmer och modernare verk som Your Name har en publik i Sverige och Europa (och förmodligen fler ställen) har nog Akira Toriyama till stor del hjälpt till med.

Förutom att skapa Dragon Ball och Doktor Slump (som aldrig riktigt nådde Sverige) och medverkat i flera andra titlar så var Akira Toriyama en stor förebild och idol för serietecknarna Masashi Kishimoto och Eiichiro Oda. Två personer som som när de själva växte upp skapade de internationella succéerna Naruto och One Piece.

Akira Toriyama blev 68 år gammal.

Son Goku och Bulma Bild: Bird Studio/Shueisha

Välj den krångliga vägen

På det stora vida internätet dök det upp lite reklam som fick mig att skaka lite på huvudet.

Bild: Skechers

Skoföretaget Skechers har tagit fram en sko som man skjuter in foten i, som en toffla, men med bakkappa precis som skor brukar ha. Praktiskt och förmodligen resultatet av en hel del utvecklingsarbete och testning.

Men det finns en vinning i att inte alltid följa det minsta motståndets väg, det är nyttigt att göra saker lite besvärligt.

Förstoring från ovan, Bild:Skechers

Det gäller i synnerhet för människor som Martha Stewart som tagits in för att ge skoreklamen ett ansikte. Martha är faktiskt 81 år gammal i skrivande stund. Att böja sig ner för att knyta skorna ett par gånger om tagen är bra benträning, om man väldigt grovt uppskattar att halva kroppsvikten sitter ovanför midjan så är det ett några kilo som ska lyftas från en hukande position. Att knyta skosnören är en övning i motorik och fingerfärdighet som är så väl inövad att det inte alls är ansträngande. Att stå på huk är dessutom en balansövning som kan ge välbehövlig stadga i andra ostadiga situationer, t.ex. vid cykling eller på en buss som startar och stoppar om och om igen.

Filmen Wall-E kan fungera som en dystopisk vision av vad ett liv helt utan ansträngning leder till. Du blir fet och får svårt att röra på dig p.g.a ett liv helt utan fysisk ansträngning och stimulans.

Så nästa gång du knyter dina skor, le och tänk att det här minsann är bra träning.

Knyter inte skorna. Bild. Disney

Tekniktips – Forest

Tycker du det är svårt att hålla fingrarna och ögonen från telefonen så är appen Forest ett möjligt hjälpmedel.

Poängen med appen är att få en skog att växa genom att inte göra något med telefonen. Man sätter en tidtagare på t.ex. 30 minuter och låter ett träd växa fram under tiden. Kan du inte hålla dig ifrån skärmen vissnar trädet och en död stam kommer misspryda din skog. Men man behöver inte nöja sig en sorts träd, i takt med att du använder appen låser du upp nya växter som kan växa upp och pryda dina digitala gläntor.

För att göra det lite svårare för dig att råka döda ett träd visas tiden som återstår innan du kan använda telefonen på startskärmen och även direkt efter du låst upp telefonen. Vill du verkligen döda ditt träd och sluta dagen med en gles skog?

Men appen kräver inte total avhållsamhet, det finns ju faktiskt fall där du oväntat måste använda din telefon. T.ex. om det kommer ett viktigt samtal. Det går att ställa in att vissa appar får användas utan att störa växligheten.

Appen är dessutom väldigt fint utformad och allt är väldigt trevligt att titta på.

Forest bygger på principen Gamification, alltså att man skapar ett spel eller utmaning som ger belöningar som främjar ett visst mål. I Forests fall är belöningen en fin skog, möjligheten att få nya spännande träd som kan växa

Appen finns till både Android och iPhone och kan laddas ner i respektive system.

https://www.forestapp.cc/

Om att läsa

Ryggen stärks med åren

Nyss såg jag ett inlägg på Twitter (jo jag kallar det fortfarande så)

Det kanske inte är de mest självsäkra kliven presidenten tar, men han är trots allt 81 år.

Men det här inte något som Biden ska kritiserar och förlöjligas för, så som många gjorde på twitter. Istället ska vi kanske undra varför en 81 år gammal man förväntas skutta upp för en lång trappa som en 20-åring skulle. Vad hände med käppen?

Churchill skämdes inte för att behöva ha något att luta sig mot, och han har gått till historien som en av de största.

(OBS, inte Ian McKellen)

Gandalf (och Saruman) hade inget problem med att synas offentligt med ett verktyg för att ge extra stadga när åren började ta ut sin rätt. Fråga Balrogen om Gandalf var en skör gammal gubbe eller inte…

Make gubben great again.

Glöm inte SVT Play

Strömningstjänsterna slåss om vår uppmärksamhet och våra plånböcker. Det gäller att producera mycket ”content” så att kunderna kan ”bingea” innehållet på den egna plattformen och inte lockas iväg till konkurrenterna. Dock är man bra på att producera tilldragande serier och vill man hålla sig a jour med snacket i fikarummet på kontoret så kan man bli tvungen att prenumerera på flera tjänster, det blir dyrt. Särskilt nu när många av tjänsterna höjer priset och gör det svårare att dela konton med andra.

Glöm därför inte bort SVT Play som du ändå är tvungen att betala för enligt lag. Är du inte en person som har ”bingeing” som hobby så finns det mycket mer än nog att se på där. Man kan till och med prenumerera på deras nyhetsbrev så man redan innan helgen kommer vet vad som erbjuds. Det kommer nytt videomaterial varje vecka, och det är inte tjeckisk dockteater och fransk konstfilmen utan stora Hollywood titlar som kommer ut. Och är det moderna inte något för dig så finns det historiska att tillgå på Öppet arkiv (som ingår som en del av SVT Play).

Storebror gör faktiskt en helt ok jobb när det kommer till varierad TV underhållning.

Spara pengar med gamla kokböcker

För inte längesedan köpte jag en tryckkokare. Planen var att använda den för att snabbt göra ett lass matlådor att han under veckan. För att få bäst resultat i köket bör man använda speciella recept för tryckkokare och jag beställde därför en tryckkoksbok från Bokbörsen. Och eftersom devisen ”det var bättre för” alltid bör tillämpas så beställde jag en bok från 50-talet.

Efter lite bläddrande i min nya kokbok slog det mig hur få ingredienser varje recept fordrade. Har du lite kött, en morot och en lök har du kommit kommit långt. Ingen Sambal Oelek, inga bananscharlottenlökar, ingen grön currypasta.

Full av misstänksamhet begav jag mig till ett antikvariat och letade fram ett par kokböcker av modell Äldre. Helt riktigt så var recepten mycket mer minimalistiska förr, man börjar undra om inköpslistor behövdes alls för. Ca fem ingredienser är allt som behövs för en middag.

Följer man de här äldre recepten kommer man märka hur mycket lättare korgen blir i mataffären och att kvittona blir kortare. Innan man slänger ut sin samling med moderna kokböcker måste jag tillägga att vissa moderna påfund, som till exempel olivolja, gör att maten blir väldigt välsmakande. Allt var inte bättre förr

Olivoljan tar mig dock vidare till nästa argument för att använda gamla kokböcker mer. Det är mycket miljövänliga recept. I min femtiotalskokbok är det mest exotiska en apelsin som ska användas till ett julrecept, utöver den där enda apelsinen är alla råvaror från sådant som växer, betar eller pickar i Sverige. Vill man göra något med en gång för att minska utsläppen från livsmedelstransporter är gamla kokböcker obligatorisk läsning.

Mer årgångsteknik

Bilar och vin har en bra sak gemensamt (men är inte bra gemensamt) och det är att man använder årgångar (eller årsmodeller) som ett sätt att kategorisera produkter som tillverkas under flera år.

Tänk hur hopplöst det är att jämföra teknik. En TV eller en dator har ofta ett långt kryptiskt namn bestående av till synes slumpvis utvalda bokstäver och siffror. Man får ha mycket gott minne eller sina anteckningar nära om man ska jämföra modellerna som lanseras varje år.

Vinmakarna har gjort det bättre. Hur håller man isär och jämför två vinflaskor från samma producent? Enkelt. Man kollar på årgången. Varje årgång kan få sin karaktär och kanske sticka ut från sina likar på något sätt.
Bilmakarna har också ett bra system. Trots att namnet är detsamma kan olika årsmodeller har olika egenheter. Ett visst problemet som plågade några generationer kanske har försvunnit efter ett visst år.

Apple har ett bra system där varje iPhone har ett visst nummer. Det blir lätt att hålla isär och underlättar enormt om man överväger att köpa en begagnad modell.

Fler teknikprodukter borde ta efter vinmakarna.

Theseuståget

Titeln på inlägget är inspirerad av Theseusskeppet, ett tankeexperimentet med anor från antikens Grekland, som jag låter Wikipedia beskriva åt mig:

”Skeppet med vilket Theseus och Atens ungdomar återkom från Kreta hade trettio åror och bevarades av atenarna till och med Demetrios från Faleron tid, eftersom man tog bort de gamla, ruttnande brädorna och ersatte dem med nya, starkare brädor. Skeppet blev ett verkligt exempel bland filosofer på den logiska frågan om ting som växer: vissa menade att det var samma skepp; vissa ansåg att det inte var det.”

Alltså, är något som gång på gång repareras och restaureras verkligen

Ett mer modern och nära exempel på den här paradoxen är Sveriges mestaste och bästaste snabbtåg; X2000.

1990 lämnade premiärturen perrongen och har dess har tågtypen fraktat många svenskar till och från olika resmål. Men inga maskiner håller i 34 år utan en tur till verkstaden. Man blir lite nyfiken på hur många delar som fortfarande sitter kvar sedan 90-talets början.

Så här såg de ut från början. Bild: Fredrik Tellerup

Det här inlägget skrevs faktiskt ombord på ett nyrenoverat X2000 som är riktigt trevligt att åka med. Sköna stora säten och nya tydliga skyltar. Det är också tyst som en mys på perrongen till skillnad från vrålet loket gav förr.