Plånbok.
Självklart för alla som vuxit upp med kontanter. Men mer sällsynt för en generation som har allt i mobilen. Sedlar och mynt går ju lika bra att knô ner i fickan, det är bara vuxna som vill ge fina vikta sedlar till kassören. Och alla betalkort är snart ersatta med din telefon och kanske BankID.
En stofil håller så klart kvar i sin plånbok. Det är den den av mannans standardkit av accessoarer.
Att ta sig till och från jobbet är en aktivitet som kan kosta väldigt mycket energi. Personen som har en resesträcka på 25 minuter enkel väg med bil förbrukar mer energi än den som kan ta sig till sin arbetsplats med cykel på 10-15 minuter.
Kruxet är så klart avståndet, om alla bodde fem minuter till fots från sin arbetsplats hade motivationen till att betala tusentals kronor per månad för fordonskostnad och parkering nog sjunkit rejält. En cykel, eller ett par bekväma skor, är obestridligt de mest ekonomiska sätten att ta sig till jobbet. Och nu pratar jag inte bara om pengar i plånboken men om klimatet framför allt. Bilpendling, även om det görs med elbil, är en energikrävande aktivitet som hade kunnat undvikas.
Varför inte uppmuntra folket att göra det valet? Flytta närmare jobbet. ROT- och RUT-avdrag känner vi till sedan länge. Nu kanske vi ska införa även DIT-avdraget, ett avdrag för alla som bor inom en viss radie från sin arbetsplats. Kan du gå eller cykla till jobbet kan du bli lite belönad för det. Med dagens teknik borde det inte vara någon konst att registrera sin pendlingssträcka hos Skatteverket.
En högst ovetenskaplig studie som gjorts av skribenten själv visar att om din dag börjar med en promenad (även i svenskt klimat) kommer den bli bättre. Friskt luft och motion är nyttigt, sittande är mindre nyttigt. Tänk om alla var lika hälsomedvetna kring arbetspendling som kring allt annat i livet?
Det här avdraget borde framför allt gälla i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö får att inte missgynna de mindre kommunerna med begränsade möjligheter att erbjuda på anställning och kanske bostad.
Det här förslaget kombineras med fördel med en intensiv offentlig reklamkampanj för att öka medvetenheten om att det går att göra bruttolöneavdrag för cyklar. Fler borde ha en tjänstecykel.
Nerd-sniping
Ett svar på en fråga eller påstående, där den som får svaret uppmanas läsa på eller skaffa sig mer kunskap, ibland även med en antydan om att kunskapsinhämtningen måste ske från grundnivå.
På en av mina vandringsturer längs internets stränder hittade jag den här texten om Charles Darwin.
After his morning walk and breakfast, Darwin was in his study by 8 and worked a steady hour and a half.
At 9:30 he would read the morning mail and write letters.
At 10:30, Darwin returned to more serious work, sometimes moving to his aviary, greenhouse, or one of several other buildings where he conducted his experiments.
By noon, he would declare, “I’ve done a good day’s work,” and set out on a long walk on the Sandwalk, a path he had laid out not long after buying Down House. […] When he returned after an hour or more, Darwin had lunch and answered more letters.
At 3 he would retire for a nap; an hour later he would arise, take another walk around the Sandwalk, then return to his study until 5:30, when he would join his wife, Emma, and their family for dinner.
On this schedule he wrote 19 books, including technical volumes on climbing plants, barnacles, and other subjects; the controversial Descent of Man; and The Origin of Species, probably the single most famous book in the history of science, and a book that still affects the way we think about nature and ourselves.
-Alex Soojung-Kim Pang
Undrar vad alla hyper-VD:ar i USA hade tyckt om det schemat. Äta fast föda som behöver tuggas istället för att svepa en flaska vuxenvälling. Inte bra för aktiekursen.
För oss vanliga dödliga är här ett ideal att sträva efter.
Igår bestod dagens inlägg av en dokument med lite samlade tankar och erfarenheter från ett långt liv. När jag hämtade det dokumentet råkade jag snacka in på hemsidan som dokumentet fanns på: Edward Packards personliga hemsida. Personliga hemsida är fetat med en anledning
Försök inte gå in på den via era smarta telefoner. Det här är endast en stormskärmsupplevelse. Den är inte standardiserad, inte så intuitiv, vad som som är text och bild är otydligt och syftet är oklart. Det blir mer intimt och förutom innehållet självt så blir själva hemsidan ett verk från skaparen.
Men den är personlig på ett internet som annars är ganska enformigt. Fler personer borde ha hemsidor med lite konstnärlig knorr. Man kan dra sig till minnes en känd scen från American Psycho, där huvudkaraktären och dennes kollegor jämför visitkort. Ambition för ett väldigt begränsat medium fanns det gott om. Jämför Edwards hemsida med Camilla Läckbergs. Personligt möter professionell webbyrå. (Inget illa om Camilla, hon gör rätt och fokuserar på sitt bokskrivande)
Dagens inlägg blir en rekommendation att läsa det någon annan har skrivit.
Text är ett fantastiskt sätt att låta dela erfarenheter med dem som inte har haft tid att tillskansa sig egna erfarenheter än.
Det fanns en tid så telefoner drog uppmärksamhet till sig när en annan person någonstans ville dig något. Förutom under just dem stunderna var telefoner ungefär lika stimulerande som ett durkslag. Det enda sättet att verkligen interagera med den var ju om det var din tur att ha ett behov av att nå ut till någon annan.
Jag minns att telefonsamtal innan man lämnat hemmet var mycket ovanliga, om det inte rörde sig om sista minuter kontroller inför resor eller för att få eller lämna återbud på grund av sjukdom. Men det var länge sedan. Telefonen brukade väl också befinna sig i hallen? En inte helt naturlig uppehållspunkt i hemmet.
Idag får våra nyvakna hjärnor ofta tampas med lockelserna alla apparna den smarta telefonen innehåller. Om du inte redan har avinstallerat dem så klart. Men det kanske är så att det faktiskt är Klock-appen i våra telefoner som är de värsta tidstjuvarna. Det är väckarklockan i telefonen som drar in oss i den digitala världen från dagens första stund. Undrar om den går att avinstallera?
En stofil som jag har så klart en väckarklocka (analogt till och med) som gör precis det den ska varje morgon utan att erbjuda något extra. Telefonen sover i ett annat rum.
Tänk hur produktiva vi måste ha varit vid dagens början förr utan att ens veta om det. Upp ur sängen, frukost, slå på radion, kanske en snabbtitt i tidningen, iväg. Det forna frukostbordet kan man nästan kalla en sorts mindfullnessövning idag. ”Familjen gjorde en digital detox” kanske rubriken hade varit.
Dagens inlägg är en påminnelse att vi lever i den bästa av tider. Trots sura miner och gråa moln runt omkring oss, så går tiden framåt.
Dagens bevis är en bild som bloggens fotograf har tagit.
En rad sprillans nya superladdare (Super chargers, men vi undviker engelska låneord när vi kan här) nära en motorväg någonstans i Sverige.
Försök förklara för något tio år sedan hur vanliga elbilsladdare skulle bli. Vad som inte syns i bilden är flocken med den lite äldre modellen superladdare bakom kameran. Så klart behövs det fler elbilsladdare än de fossila motsvarigheterna eftersom det tar så mycket längre tid att ”tanka” en elbil. Men alla som sa att laddning kommer blir ett problem underskattade teknikens möjligheter. Ge det några år till så kommer det vara svårt att hitta en bensinstation som inte erbjuder elbilsladdning*
*Bloggen medger redan nu att det här påstående förmodligen kommer vara fel, var ödmjuk.
När kommer den första TVn* som är byggd kring en specifik app? Idag är alla TV apparater smarta, och om du kollar på tablå TV är gör du det mest troligt via någon sorts burk utanför din TV. En sorts app med helt dedikerad hårdvara, men som av någon anledning finns utanför själva TVn. Ungdomen måste klia sig i huvudet åt denna märkliga lösning.
Skribenten själv har en TV som enkom tar emot sändningar via wifi och använder bara appar. Som tur är har SVT Play (den bästa appen) fortfarande möjlighet att se tablå TV via ettan och tvåan. Även det måste vara ett format ungdomen kliar sig i huvudet över.
När släpper Youtube eller Netflix sin helt egna TV? Google, som äger Youtube, är inga fegisar när det gäller att testa egen hårdvara. Med blandat resultat har man försökt ge sig in i telefon, tv-spel och hemautomationsbranschen. Att köpa in stora skärmar och sätta in logotyp på den borde inte vara något stort steg. Youtube premium ingår så klart och någon extra funktion som bara TV ägarna får. Kunduppfångningen (custumer capture) blir total och via genom att styra tittarna till rätt, alltså kanaler som Google på något sätt tjänar pengar på, håller man folk inne i sina ekosystem. Det lär finnas många som aldrig kollar på något annat än Netflix också. När släpper Netflix en N8 (Netflix 8K) Tv med specialtränad AI som gör tittarupplevelsen på Netflix total. En app-TV stöder så klart inte konkurrenternas appar, och strömningsbolagen hade också sluppit olojala tittare som börjar vänstrar med konkurrenternas program. Om folk kan tveka inför att lägga några extra hundralappar på en extra strömningstjänst borde det inte vara något problem kunderna helt villigt låser in sig själv på en enda plattform.
Med tanke på vad hemelektronik kostar och hur kort tid den förväntas hålla är det nog många som kan testa att köpa en dedikerad app-TV för några tusenlappar. Om Steam kan göra det med sin Steamdeck borde Google också våga det.
* Med TV menar en stor skärm, betydligt större än en telefon eller surfplatta, som lämpar sig för gemensamhetstittande.
För inte allt för länge sedan bjöd väderleken in till en promenad i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Redan vi entrén varnades ev. palmtörstande besökare för att Palmhuset var stäng för renovering. Väl inne i trädgården stod byggnaden insvept i pressningar. Men någon hade hängt upp en skylt med en uppmuntrande text.
Man får hoppas att det här stämmer och att även våra barnbarnsbarn får gå och storögt se upp mot palmträdens kronor som trycker mot det imponerande glastaket.
Palmhuset i Trädgårdsföreningen byggdes redan 1878 och i år är det hela 147 år gammalt! Imponerade för ett växthus. Man undrar om personerna bakom bygget hade förväntat sig att det skulle stå i nästan 150 år. Kanske inte. Trots allt finns Lindy effekten, som säger att något förväntade livslängd ökar med dess ålder. Ju äldre och mer skyddsvärda saker blir, desto mer angeläget blir det att se till det skyddas.
Idag byggs knappast hus för att stå i 150 år, det är nog sällan tanken i alla fall. Öresundsbron är vad skribenten vet ett exempel på något som är byggt för att stå i alla fall i 100 år. Det är verkligen en förlorad möjlighet att ingen har gjort påbörjat en fotoutställning om hur bilarna som började köra över bron när den öppnade så ut, och hur de utvecklades år för år, fram till dagen den sista bilen (det kanske inte ens finns bilar då) rullade över.
Hur länge kommer en modern betongbyggnad vara? 150 eller 300 år? Vittrar betongen till sist sönder? Kanske. Men det stora problemet med att få byggnader att stå länge är detaljerna. Ta ett fönster som exempel. Ett modernt fönster är en komplicerad konstruktion med många delar som finns enkom för att just det fönstrets skull. När den produktionslinan stänger kommer det bli mycket svårt att hitta reservdelar. Styrsystemet till ventilationssystemet kommer bli omöjligt att underhålla när delarna som görs till just den produkten inte längre finns. Och språket som dörrsystemet är programmerat till kommer falla i glömska i takt med att den generationens programmerare går i pension.
Titta på en annan gammal (faktiskt en av de älsta) byggnaderna i Göteborg. Residenset på Södra Hamngatan 1. Det huset går faktiskt att bygga om igen med material som finns idag (inte billigt så klart). Stenväggar och trägolv är inget svårt att ersätta, och det finns hantverkare än (men färre) som skulle kunna göra delarna i byggsatsen som behövs. Glasblåsare kan göra fönster och stenhuggare kan göra om fasaddetaljer.
Jag är ingen byggnadsingenjör själv, men man undrar hur mycket av tänket kring vad som går att bygga nytt och ersätta appliceras på moderna byggnader. Tråkigt nog förmodligen allt för lite.