Jag är ingen anhängare av den öppna planlösningen som tyvärr är mode. Matos och slammer från kastruller skall inneslutas med fyra väggar och en dörr. Att kalla mig gammaldags tar jag som en komplimang.
Konspirationskritikern i mig säger att den öppna planlösningen, utan skiljning mellan kök och boyta, är ett hittepå från byggbranschen som kan spara pengar genom att kunna bygga färre väggar. Ett rum med vardagsrum och kök i ett ser också stort ut och man kan luras att bostaden är större än vad den egentligen är. Kanske för att kompensera för att du nu måste byggas otroligt stora badrum.
Men förutom att du aldrig kan gömma dig undan din ostädade diskbänk i en bostad med öppen planlösning så finns det ett annat problem. Om du skulle vilja ha en inneboende? Var skulle den personen bo?
Det som skulle kunna vara små tre- och fyrarummare är istället stora ljusa och fräscha tvåor med ”access” utan ordentlig hall. Ett fantastiskt slöseri av boyta och förmodligen ett utfall av den s.k. wealth effect, d.v.s. att folk känner sig rika och inte behöver tänka på att vara ekonomiska.
Att hyra ut en vrå för ett par tusenlappar i månaden till en student, någon som precis flyttat till stan eller blivit utslängd av sin nu förde detta partner är en bra extra inkomst och ett billigt boende för den som letar efter något billigt.
