Vilda framtidsgissningar

Skribenten är väldigt förtjust i Science fiction, bland annat Frank Herberts Dune böcker och Neal Stephenssons Seveneves

Ett spännande tema i från ovan nämna böcker är hur svindlande annorlunda framtiden kan bli. Nu är det så klart lätt att fabulera fritt när man skriver om en fiktiv framtidsvärld. Men tittar man tillbaka på historien kan man nog näppeligen föreställa sig att någon som levde där du är idag, för 300 år sedan, skulle kunna ha beskrivit din vardag ens i närheten rätt.

Nu är det dags för lite egna vilda science fiction gissningar. Jesus, centralfiguren i kristendomen, föddes ca år 0. Konstantin den store, den romerska kejsaren som var först med att konvertera till den nya religionen föddes runt år 272. Alltså tog det ca 270 år för kristendomen att bli kejsarens religion.

Snart är det dags för kungligt pompa och ståt. Charles den tredje kröns som kung av Storbritannien. Hur hänger det här ihop med resten av texten? Jo såhär: Den första moskén i Storbritannien byggdes 1889, alltså för 134 år sedan till dags dato. Charles den III är inte helt främmande för den nya religionen [länk] och man ska komma ihåg hur otroligt enkelkulturell världen var som hans mor växte upp i, även om det Brittiska imperiet var ett färgglatt och spretigt rike. Blir åren kring 2161 tiden, alltså 272 år efter den först moskén, då den första brittiska monarken föds som väljer Islam före kristendom. Kanske blir det unge Pris Georges barnbarn eller barnbarnsbarn som blir den som tar det steget.

Men det kan lika gärna bli något helt uppåt väggarna annorlunda. Framtiden får visa när dagen kommer.

Kenneth Clark’s Civilisation

Behöver du tips för vad nästa TV-Serie ska vara så leta inte längre. Kenneth Clark’s civilisation är svaret på frågan Vad ska jag se nu? Alla avsnitten finns på Youtube [länk] och det är bara att sätta igång. Så här nära en guidad tur av ett museum är svårt att komma utan att lämna hemmet.

Kenneth Clark tar med tittarna på en promenad längs Europas historia, från tidig medeltid fram till den industriella revolutionen. Längs vägen stannar turen bland annat i Reformations- och Upplysningstiderna. Man slås av häpnad över hur mycket det finns att berätta. Fokus ligger på konst- och religionshistoria. Clark lyckas hitta en bra balans mellan mängd och djup, det är inte svårt att tro att varje avsnitt skulle ha kunnat vara dubbelt så långt.
Förvänta dig inget rafflande, lugnt och sansat är melodin.

Speciellt de första avsnitten sätter lite välkommen färg på en annars ganska brunsjaskig bild av medeltiden som jag tycker finns. Får jag gissa tror jag Monthy Python filmerna är skyldiga till det. Européerna som levde under århundradena direkt efter Västroms fall kunde minsann producera vacker konst de också. Även om den ser väldigt annorlunda ut från vad vi idag nog förknippar med Rom.

Ett par avsnitt in i serien slås man också av hur lång tid som går mellan varje epok som skildras, och hur många generationer som levt sina hela sina liv under avsnittens ca 50 minuters längd. Europa förändras kraftigt från avsnitt till avsnitt och man känner knappt igen sig. Förutom kristendomen som är en konstant varierar samhället mycket. Man kan lätt börja undra hur ett avsnitt om vår egen nutida era skulle gestaltas, och om man hade känt igen sig i nästa avsnitt.

Serien är också bra reseinspiration. Behöver du nya uppslag till nästa bilsemester i Europa finns det många vackra resmål välja från i avsnitten.

Herr Clark i tweedkompatibel miljö