Välj den krångliga vägen

På det stora vida internätet dök det upp lite reklam som fick mig att skaka lite på huvudet.

Bild: Skechers

Skoföretaget Skechers har tagit fram en sko som man skjuter in foten i, som en toffla, men med bakkappa precis som skor brukar ha. Praktiskt och förmodligen resultatet av en hel del utvecklingsarbete och testning.

Men det finns en vinning i att inte alltid följa det minsta motståndets väg, det är nyttigt att göra saker lite besvärligt.

Förstoring från ovan, Bild:Skechers

Det gäller i synnerhet för människor som Martha Stewart som tagits in för att ge skoreklamen ett ansikte. Martha är faktiskt 81 år gammal i skrivande stund. Att böja sig ner för att knyta skorna ett par gånger om tagen är bra benträning, om man väldigt grovt uppskattar att halva kroppsvikten sitter ovanför midjan så är det ett några kilo som ska lyftas från en hukande position. Att knyta skosnören är en övning i motorik och fingerfärdighet som är så väl inövad att det inte alls är ansträngande. Att stå på huk är dessutom en balansövning som kan ge välbehövlig stadga i andra ostadiga situationer, t.ex. vid cykling eller på en buss som startar och stoppar om och om igen.

Filmen Wall-E kan fungera som en dystopisk vision av vad ett liv helt utan ansträngning leder till. Du blir fet och får svårt att röra på dig p.g.a ett liv helt utan fysisk ansträngning och stimulans.

Så nästa gång du knyter dina skor, le och tänk att det här minsann är bra träning.

Knyter inte skorna. Bild. Disney

Theseuståget

Titeln på inlägget är inspirerad av Theseusskeppet, ett tankeexperimentet med anor från antikens Grekland, som jag låter Wikipedia beskriva åt mig:

”Skeppet med vilket Theseus och Atens ungdomar återkom från Kreta hade trettio åror och bevarades av atenarna till och med Demetrios från Faleron tid, eftersom man tog bort de gamla, ruttnande brädorna och ersatte dem med nya, starkare brädor. Skeppet blev ett verkligt exempel bland filosofer på den logiska frågan om ting som växer: vissa menade att det var samma skepp; vissa ansåg att det inte var det.”

Alltså, är något som gång på gång repareras och restaureras verkligen

Ett mer modern och nära exempel på den här paradoxen är Sveriges mestaste och bästaste snabbtåg; X2000.

1990 lämnade premiärturen perrongen och har dess har tågtypen fraktat många svenskar till och från olika resmål. Men inga maskiner håller i 34 år utan en tur till verkstaden. Man blir lite nyfiken på hur många delar som fortfarande sitter kvar sedan 90-talets början.

Så här såg de ut från början. Bild: Fredrik Tellerup

Det här inlägget skrevs faktiskt ombord på ett nyrenoverat X2000 som är riktigt trevligt att åka med. Sköna stora säten och nya tydliga skyltar. Det är också tyst som en mys på perrongen till skillnad från vrålet loket gav förr.

Ingen kommer tro på det ensamma geniet

Det ensamma geniet (The lone genius) är en mytologisk figur som gjort mycket gott för mänskligheten. Ensam skapar han stora verk med gudagiven kreativitet. Einstein, Mozart och Leibniz är några av namnen det ensamma geniet burit.

AI kommer dock att ta död på alla sådana figurer. Ingen kommer tro på någon kommit på helt själv i ensamhet. Är det säkert att chatGPT fanns tillgängligt kommer avundsjuka invända.

Kanske kommer performancekonstnärer bli de nya ensamma genierna. De verkar offentligt med gott om vittnen som kan intyga att ingen teknologi assisterat. Performancematematik kanske blir en grej?

Heltal i naturen

Man ska sova åtta timmar varje natt sägs det. Det är viktigt med sömn, vi vet alla hur enormt slö och trög man kan bli om John Blund inte gör sitt jobb.

Men om någon känner sig illa till mods över att bara ha fått sju timmar och elva minuters sömns, eller om man lyckats slumra hela nio timmar, så ska man komma ihåg att heltal är ovanliga i vetenskapen.

Boltzmans konstant är t.ex.1.380649×10−23 J/K

Eulers tal, e, är ca 2,7182

Pi är 3,14 och en sjuhelsiskes massa decimaler.

Det är näppeligen så att miljoner år av evolution till sist, lagom till i nådens år 2024, gjorde att alla vuxna människor blir bäst utvilade av precis 8,000000 timmars sömn. Sov lagom mycket istället. Lagom är som bekant bäst.




Exempel på bra nyheter

Den här inlägger följer upp det föregående inlägget med ett exempel från verkligheten.

Oj va dyrt det var med bensin. Och det blir inte bättre inom kort verkar det som.

Men nyligen inkommet bildbevis från Malmö säger att bensinpriserna verkar ha sjunkit en del.

Allt är inte dystert hela tiden. Även om vädre

Det våras för språkpoliserna

Artificiell intelligens kan göra många fantastiska saker. Till exempel helt sopa banan med människor i esport-grenar, sammanfatta och läsa upp all världens nedtecknade kunskap som ett rinnande vatten och rita roliga bilder.

En sak som AI också kan, och förmodligen kommer få göra mer av, är att översätta texter. Nyhetsartiklar, låttexter, skönlitteratur, reklammeddelanden är bara några exempel på ord som inte ska behöva känna sig reserverade åt dem som behärskar ett visst språk. Skribenten är gammal nog att minnas att man fick vänta ett tag på att Harry Potter böckerna dök upp i svensk, och mer lättbegriplig, översättning.

En AI hade kunnat göra översättarens jobb blixtsnabbt och ta sig an en arbetsmängd som får människoaporna att drabbas av svindel. Det här är ovälkomna nyheter för översättarskrået, men goda nyheter för alla vakthavande och aspirerande språkpoliser.

Alla som använd Google Translate vet att det är svårt för en varelse som tänker i ettor och nollor att begripa språkets alla nyanser. Man misstänker att en hel del nyhetstexter och pockande reklamtexter inte har fått känna mänsklig värme innan publikation.

Om det inte redan har hänt så lär snart AI få uppgiften att översätta även böcker av alla sorter. Mängden språkfel lär öka enormt när detta händer och språkpoliserna kommer få fullt upp. Kanske kommer en ny sorts bokklubb uppstå, sådana som bara hittar fel i texten. Detta kommer vara en trevlig hobby och ett tillfälle för nitiska människor att finna varandra. Och vem ska ge AI återkoppling på vad som gjorts rätt och fel? Mängden texter som översätts kommer kräva så mycket av språkpoliserna att resursbrist spås uppstå. Runt middagsbord, på arbetsplatser och i samtal i allmänhet blir språkvården lidande då ingen rycker ut när någon begår brott.

Språkpoliserna kommer ha julafton dygnet runt, men resten av oss blir lidande. Men bara tillfälligt. AI kommer tack vare all hjälp bli en språksmed av första klass. Översättningarna kommer bli superba och språkpoliserna bli arbetslösa. Samhället i stort, som utan språkpoliserna gått ner sig, kommer börja dyrka det skrivna ordet som ett utmärkt facit. AI har ju trots allt slipats till perfektion av språkpoliserna under lång tid. Efter en tids kaos så kommer ett perfekt och korrekt språk uppstå.

En annan rolig konsekvens av AI översatta texter är att författar- och journalistyrket kommer bli två verkligt globala yrken. En AI skulle kunna, parallellt med att ett original skrivs, översätta och diktera texten till alla språk. Den som känner att man har mycket att säga till andra kommer nå en stor publik. Och allt blir mycket korrekt översatt tack vara alla språkpolisernas noggranna arbete.

Ordning och reda

Welcome to City 17

Lyckliga är vi som fick spela Half Life 2 när det släpptes 2004 (Är det redan 19 år sedan?!). Vi som minns minns. För er som inte minns eller inte ens har spelat det så utspelar sig en stor del av handlingen i den fiktiva Staden City 17.

City 17 är en stad som präglas är relativt låga byggnader och mulet väder. Utan att avslöja något ur handlingen så är det även en (med goda grunder) en rätt dyster stämningen i staden. Mitt i staden står det enorma citadellet som är skurkarnas bas och som fullkomligt dominerar stadens skyline.

Vid ett besök i Göteborg nyligen kunde inte skribenten låta bli att slås av hur likt Göteborg har blivit City 17. Jämför nedan:

1: Göteborg

Bildvinkeln skiljer sig något, men visst är likheten slående. Göteborg lider precis som invånarna i City 17 av en viss dysterhet orsakad av stora ingrepp i stadens form och skepnad. Och vädret är sällan något att skryta med.

Det här inlägget är menat som dels en dos ironi och dels som en påminnelse till alla att det är dags att spela Half Life 2 igen. Det kan man aldrig spela för ofta.

Tidsöverskott

Förutom att skriva egna blogginlägg läser Ditt och Datt redaktionen gärna andras blogginlägg. En av favoriterna är Fru Efficient Badass som driver bloggen med samma namn [länk]. För läsare som lider av strikt privatekonomi är madam badass säkert ett bekant namn.

Förutom många goda råd om ekonomiskt leverne och kul saker man kan göra som inte kostar skjortan är hon en duktig skrivare, och i ett inlägg från augusti i år rann ordet Tidsöverskott ur hennes penna.

Men riktigt magiskt blir det när jag på grund av tidsöverskott hinner djupläsa en utgåva av Julstämning från 1944,

Läsarbrev från Herr Grävling – fruefficientbadass

När blicken svepte över det ordet kände jag genast igen känslan. Den där man får när fingret träffar tangentbordet en sista gång eller packtejpen har omfamnat den sista kartongen. Nu är det klart och klockan är inte alls så mycket som man trodde. Överskottstid! Dags att glida iväg till kaffeautomaten och hitta någon annan lycklig överskottare att snacka av sig med.

Tyvärr infinner sig känslan av överskottstid sig för sällan tycker jag. Är det Parkinsons lag som spökar? Alltså lagen som säger att en uppgift alltid tar så lång tid som avsatts för dess utförande. Vad gör man åt det? Jobbar effektivare? En lösning som kanske fungerar på kort tid men som kanske får din chef att notera din höga produktivitet och skicka mer uppgifter i din riktning.

Sänka förväntningarna på hur mycket man får gjort på en dag kanske är bättre. Ett vanligt produktivitetstips är ju just att säga nej oftare. Negativa nyheter märks mer än positiva. Han som alltid gör allt i tid utan krusiduller syns inte lika mycket som kollegan som alltid är bakom schemat. Man kanske ska sikta på att bli den där grå eminensen istället som likt en åsna sakna men säkert driver kvarnen framåt. Dock är det inte den bästa strategin för lönen. Man ska ju visa framfötterna, brinna för det man gör och ta initiativ och allt det där. Pengar är inte allt och känslan av överskottstid är värd mycket.

Utanför kontoret då? Här menar jag det är betydligt enklare, rent av superlätt, att finna känslan av överskottstid. Steg ett är att stoppa din smarta telefon i en låda. Du är inte så viktig att du måste gå att nå varje minut under dagen (OBS! Gäller inte bankchefer och småbarnsföräldrar). Ta sedan bilen, cykeln eller promenadkäppen ner till stan och sätt dig på en bänk en stund. Alternativ kan du sätta dig på ett café eller konditori med fönster mot gatan och ägna en stund åt människoskådning. Snabbt kommer känslan av långsamma sekunder infinna sig.

Vill man inte sitta still går det utmärkt att röra på sig också. Bege dig till en stadsdel du aldrig besökt eller ett ställe du vill bekanta dig bättre med och börja flanera. Det är viktigt att man inte går för fort när man flanerar och ställer in ögonen på Nyfikenhet. Det tar inte så lång tid att gå ner för en gata, men utan smarttelefon och något klart mål så känns det som om tiden stått stilla.

Skribenten och redaktionen ska se till att dela med sig av mer tips på hur man skapar överskottstid framöver. Tills dess: jäkta inte. Förlorad vila återfås aldrig.

Är närproducerat bara en fluga?

Närproducerat är bättre för miljön. Varor som inte behöver färdas långt för att nå dig eller platsen du befinner dig på kräver mindre energi för att transporteras. Dessutom har förhållandena kring framställningen av varor och tjänster ofta bättre i närområdet, det gäller i alla fall oss här uppe i norra Europa.

Men det resonemanget stämmer bara i en värld där fossilt bränsle är den primära energikällan och miljö- och arbetsmarknadslagstiftning är skiljer sig åt mellan regioner. Trots klimatlarm och dystra rubriker så gör en hel del åt problemet fossilt bränsle. Förnybar energi byggs ut och elbilarna blir fler, ingen tror på allvar att fossilt bränsle kommer gå att använda som idag om 100 år. Ökat välstånd i världen kommer också göra att det inte kommer finnas fattiga länder där arbetare kommer göra billiga varor under hemska arbetsvillkor med kemikalier som hälls rakt ut på bakgården.

Föreställ er år 2173. Allt förutom museijärnvägar och enstaka veteranfordon drivs med elektricitet och alla petrokemiska produkter har ersatts av fossilfria dito. FN har genom UNOSHA (United Nations Occupational Health and Safety Agency) under åren gjort att alla människor har trevliga och säkra arbetsplatser. Samtidigt har världens länders miljödepartement sett till att värdens natur är i någon sorts jämvikt med människodjurens städer.

Att transportera något vartsomhelst släpper inte ut några utsläpp och inga barn i Asien för slita för att sy billiga klädesplagg. Med andra ord har närproducerat som positiv egenskap helt försvunnit.