Kategori: Vardagen

Marie Antoniette på kontoret

Fler och fler företag börjar kalla in sina anställda till kontoret. Gemenskap, lagkänsla, att få se saker på riktigt och icke verbal kommunikation är några av argumenten de förkastliga cheferna använder. Och visst är inte distansmöten de bästa alltid. Den där lilla fördröjningen mellan fråga och svar och dåligt ljud tar ofta bort mycket av upplevelsen.

I flera medier så kan man läsa om arbetsgivare och arbetstagare som stretar mot varandra. Och det är inte som om arbetstagarna saknar argument. Att inte behöva pendla är en enorm tidsbesparing (men se upp för Parkinssons lag), att kunna smita ut på ett ärende på lunchen nära hemmet kan också vara guld värt.

Men i alla artiklar och debatter om detta så lyser ofta en sak med sin frånvaro. Nämligen om att detta är ett lyxproblem för det kontorsskrået. Inget av de 10 vanligaste yrkena i Sverige, för både män och kvinnor, är särskilt lämpade att utföras med en laptop från middagsbordet. I synnerhet inte för landets största yrkesgrupp; undersköterskorna. Nu sägs det dock att den administrativa bördan ökar för personal inom vården. Är det en konspiration av avundsjuka sjuksköterskor som ser sina partners (kanske programmerare) sitta hemma och jobba i kallingarna?

Tänk på butiksbiträdet, bilbesiktaren, lagerarbetaren och förskoleläraren nästa gång det du ska argumentera för att hemmaarbetet. Varför jobbar de inte bara hemifrån?

Domedagsbläddra

Doomscrolling är ett nytt svenskt år sedan två år tillbaka. Kort beskrivet innebär det att man överkonsumerar negativa nyheter. Det scrollas och scrollas på telefonen i jakt på mer information om vad det nu är för elände som lyfts fram i media. Men det är inte bara domedagskänslan som kommer ut dåliga bud från nyhetsapparna som kan missbrukas med överdrivet scrollande. Det gäller den mesta informationen från många appar. Facebook, Instagram, Twitter är exempel på appar och hemsidor där evigheten väntar under skärmens nedre kant. Scrolla på, det kommer mer. Och inte bara appar inbjudet till det här missbruket. Vissa hemsidor, t.ex Svenska Dagbladet, har en sömlös övergång från artikel till artikel. Det tar aldrig slut.

Papperstidningen hade inte det problemet. Efter sista sidan är det stopp och du kan vara helt säker på att det inte kommer fler nyheter, inte innan nästa utgåva kommer i alla fall. Men då har många timmar där du kan bekymra dig om något annat förflutit.

Papperstidningen har också många andra fördelar. Statisk reklam är en. Alla bilder kommer stanna där de där under hela ditt nyhetsintag. Reklamen är också garanterat ljudlös och kommer inte plötsligt börja tuta och vissla. De enda kakorna du kommer behöva bekymra dig om är sådana du har nära till hand när du läser din tidning. Onyttigt kanske, men en uppäten kaka är för alltid försvunnen. Den behöver inte be om lov att få använda din pappersbläddringshistorik i marknadsförings- eller webutvecklingsyften någonsin igen.

Har något hänt som är värt att göra någon i din närhet uppmärksam på är papperstidningen också helt fenomenal på att sträckas över till någon i rummet. Personen som fått en tidning stucken till sig behöver också inte ens tänka på att tidningssidan plötsligt blir svart, varpå du får sträcka tillbaka tidningen och be om att få den upplåst igen.

Utan att betala något extra och ta ny risker med ny teknik kan tidningen också vikas på mitten. Vikbara telefoner har ett tag kvar till att nå papprets robusthet vad gäller vikning.

Och du som ska flytta snart kan väl knappt klara dig utan utrivet tidningspapper när alla ömtåligheter hemma ska förpackas. Bubbelplast? Plast är inte bra för miljön. Nästa gång en brasa ska tändas finns det också ett material som både tar lite plats och inte behöver huggas till mindre bitar först; tidningspappret. Försök absolut inte tända en brasa med gamla smartphones.

Positiv förbudspolitik

Elsparkcykeln har aldrig vunnit någon gunst hos Ditt och Datts redaktion. De ligger ofta och skräpar lite varstans, ibland på cykelbanor. Formen och storleken på en omkullvält elsparkcykel är perfekt för att skapa ett hinder för cyklister på cykelbanor. För högt för att kunna rulla över, för lågt för att stanna emot. Samma problem drabbar för övrigt för fotgängare på trottoarer. Tunga är de med. Vänner av ordning som vill hjälpa mina medmänniskor genom att ta bort en blockande elsparkcykel får ett ofrivilligt gympass på köpet.

Det är viktigt att slänga sina förbrukade batteriet i för ändamålet avsett återvinningskärl, miljögifter och sånt där du vet. Men att kassera en urladdad elsparkcykeln i mark och natur verkar inte lika illa. Skribenten har sett många uppdraggade elsparkcyklar. Och för att inte gå miste om en chans till lite ordentlig gubbgnäll och elaka ord om dagens ungdom, så framförs många elsparkcyklar av fartdårar och annat folk utan trafikvett.

Men positiva vindar viskande om förändring blåser. I Paris har man börjat krokna på elsparkcykeln [länk]. Nu ska de bort helt. I Italien har tålamodet också tagit slut [länk], men här är det inga förbud som nämns. Istället kommer regler, massor med regler, som alla andra fordon också måste följa. Rättvisan kommer ikapp elsparkcykeln.

Växjö kommun var dock tidigt ute med att att (helt rätt) sätta sig på tvären. [länk]. Till skillnad från många, som alltid verkar tycka man måste kompromissa om precis allt, så tycker Växjö kommun helt riktigt att ett nej är ett nej och det betyder nej.

Inget plockepinn på våra gator!

Finns du?

I dagarna har BankID, företaget bakom Sveriges viktigaste app, släppt en tjänst för digitala ID kort. Det kanske kan vara bra att ha.

Idag drabbades tjänsten av en driftstörning varpå det inte gick att använda appen. Redaktionen på Ditt och Datt som tänkte använda en stund på den lugna midsommardagen till att betala lite räkningar morrade missnöjt åt situationen.

Kan även ID-kort funktionen drabbas? Finns du om du på begäran inte kan legitimera dig? ”Sorry konstapeln, jag får bara ett felmeddelande, min identitet är inte tillgänglig just nu”

Driftstörning i Bank-ID appen.

Om Alkohol

Benjamin Franklin lär ha skrivit följande om vin i ett brev.

…a constant proof that God loves us, and loves to see us happy.”

Skribenten är något av en vinentusiast själv och gillar ryggdunk av celebriteter i fråga om det intresset. Någon kanske säger att alkohol inte är särskilt nyttigt, rent ut av farligt.

I ansedda The Lancet [länk] kan man hitta följande text angående en WHO-studie om alkohol:

Increasing levels of alcohol use are associated with increasing levels of risk of illness and mortality,5, 6 leading to the question of whether a safe level of alcohol consumption that is associated with zero risk of health consequences can be defined. To identify a safe level of alcohol consumption, scientific evidence is required to show the absence of increased risk of illness or injury associated with alcohol consumption at and below that level. Some, but not all, studies have suggested that light alcohol consumption could have a small protective effect, as measured by the risk of some cardiovascular diseases or type 2 diabetes.7, 8 Some studies show the existence of such effects on certain types of cardiovascular diseases in middle-aged and older people

Så njut av det där vinglaset som rosett kring arbetsveckan på fredagskvällen. Men kom ihåg, lagom är bäst.

Det riktiga ordet är slängbar

En gång snubblade Ditt och Datts skribent över ett meningsutbyte på nätet där den ena parten kritiserade återvinningsbara varor och produkter. Det är väl bra att saker går att använda flera gånger kanske är det första man tänker, men så kastades ordet Slängbar (eller throw-away able) ut i samtalet.

Helt riktigt leder fokuset på återvinnings till att saker är slängbara, det går ju att återvinna. Gammal plast blir ny plast etc. Men får att kunna göra återvunna produkter krävs skräp, ett sorts urskräp, som måste komma någonstans ifrån.

Dagens nyheter är något på spåret i den här artikeln [länk]

Nu är det inte så ofta man köper läst på back, framförallt på grund av att sockrade drycker är ett otyg för magomfånget och tänderna, men den där läskbacken och glasflaskorna kan användas många gånger. Den pantade plastflaskan kan man näppeligen använda igen efter att pantmaskinen gett den en omgång.

Hur många frukostar och middagar har porslinet man har hemma i köket överlevt? Många. Väldigt många. Och om man inte är mer känslig för porslinstrender och skrapmärken i botten av tallriken än normalt så kommer porslinet hålla många gånger till. Muggen på 7-Eleven har svårt att hävda sig i den tävlingen.

Kanske skulle McDonlands och Burger King börja servera sina rätter på tallrik istället? Tänk så mycket omslagspapper som skulle sparas. Är britterna, med sin fish ’n chips serverat i tidningspapper (alltså riktigt tidningspapper, inte sånt där tramsigt låtsastidningspapper) en sorts pionjärer i den cirkulära ekonomin.

Hitta en riktig glasskiosk nästa gång solen strålar, plastinslagen GB glass kanske är hur återvinningsbar som helst med glasspinnar från hållbara skogsbestånd, men glass i rån lämnar inget spår efter sig. Ev. smulor tar småfåglarna hand om.

Ska du ut och resa? En ny termos betalar av sig snabbt om du kokar lite kaffe hemma i förväg istället för att medicinera koffeinsuget med köpkaffe från Espressohouse m.fl. Antalet pappmuggar du måste slänga blir också noll.

2023-04-15

Helg. Dags för lite hederligt ta-itagande. Sitt inte och glo på tv eller den lilla smarta telefonen, lär av latinet för en givande ledighet.