Kategori: Teknik

Oändlig bildfantasi

Så kallade stockphotos (hur det nu översätts till svenska, journalbild?) ser vi alla hela tiden. Glada människor på kontor, en koncentrerad arbetare, en katt som tittar förväntansfullt ut genom ett fönster, en delfin som hoppar över vågorna. Många texter pryds med dessa ganska pigga men tillrättalagda bilder. På nätet finns det oändligt med bilder att hämta hem.

Bakom varje motiv har det alltid stått en fotograf, tills nu. Med AI är möjligheterna till oändligt målanpassade journalbilder här. Vill du ha en bild på katt som går över ett tangentbord i ett rum med utsikt över havet med blå tapeter och en dator från precis 2019 och en datormus av just precis ett märke och…. ja ja. Man kan lägga till mer och mer till instruktionen man ger sin bildskapande AI.

Skribenten har redan börjat misstänka att viss marknadsföring som syns på reklampelare på stan kanske är gjorda med AI. Men det är bara gissningar. Det finns också företag som gör fotomodeller med AI för att alla kroppsformer ska få synas i alla plagg. Ingen mannamån. Allt åt alla.

Ibland höjs det röster om att tekniken själv våra jobb. Men just när det gäller journalbilder kanske det var på tiden? Hur många bilder på leende kontorister gladd tittandes på en presentation behövs det? Hur många bildsköna kvinnor måste behöva se glada ut när de äter en sallad? Det kanske var på tiden att AI kom och tog det här jobbet från oss så vi slipper.

Förslag till retro – TV

Att använda nostalgi i marknadsföring görs gärna. Ofta tillsammans med ordet Retro, Classic eller vintage. Flera flygbolag som gärna kasta pengar på sina respektive appar och hemsidor har ett flygplan i sin flotta målat i retrofärger. Casio säljer klockor i en kategori som kallas retro och här och där i landet anordnas ibland classic car meetups. Det förflutna har en lockelse i sig.

En retropryl som Ditt och Datt redaktionen öskar sig är en retro TV.

Den ska inte vara mindre eller ha sämre upplösning. Men den ska vara lika dum och funktionsbefriad som forna tiders televisionsapparater. Istället för att ha smarta funktioner ska retro TVn ha fördummande funktioner. Automatiskt hämtar den upp program från alla strömningstjänster även om TVn är på eller ej. Kl 20.14 visas Casa de Papel på Netflixkanalen och följs av House of the Dragon kl. 21.00. Pausknapp saknas. Ett olägligt toalettbesök för at du missar något. Fjärrkontrollen byter bara kanal (och antalet kanaler borde vara begränsat till fyra, eller kanske sex på lyxigare modeller), reglerar volymen och stänger av. Less is more. Text TV ska också finnas. För att inte uppmuntra frihetligt TV tittande bör det en finnas HDMI uttag till apparaten.

Tablån kan du komma åt via en hemsida som även erbjuder tablån i ett utskriftsvänligt format. Perfekt för att sätta upp på kylskåpet eller ha liggandes vid TV bordet så att favoritprogrammen inte glöms bort.

Om någon affärsutvecklare på Samsung eller LG läser det här så ska ni veta att en sådan TV hade köpts in på momangen till redaktionens kantin.

Varför gör inte teknologin oss mer produktiva?

Det är inlägget lånar skamlöst sin titel från en artikel från BBC med samma namn (men översatt till svenska)

BBC – Why is technology not making us more productive

Men skribenten tycker att BBCs journalist inte träffar rätt i frågan förren allra sist i artikeln:

… there is a growing divergence between those that can use the technology well and those that can’t.

It seems to be that if you have highly-skilled people, you have a lot of data and you know how to use the sophisticated software, and you can change your processes, so that people can use the information, your productivity is going through the roof.

Om du ska kunna påverka din produktivitet måste du ha möjlighet att påverka hur du jobbar, eller i alla fall ha en chef som har möjlighet att påverka hur du ska jobba.

Låt oss börja med kontoristen, den urbana medelklassens rollfigur i samhället. Han har en dator, tangentbord och skrivbord och allt det där. Det finns flera sätt att öka kontoristens produktivitet, men som citatet ovan säger så vet vår kontorist nog inte hur man gör för att få ut mer av dagen.

Har din dator Windows som operativsystem kan du enkelt se till att programmen du oftast använder startar automatisk vid uppstart. Och man behöver inte ens stänga av sin dator, allt kan vara precis där du lämnade det igår. Det går också smidigt att dela program mellan olika delar av din skärm så att man fånga flera program i synfältet. Behöver man ännu mer saker att titta på så be om en extra skärm.

Det finns ett program som heter auto hot key som kan göra underverk för dig som ofta gör samma sak om och om igen. Klickar du i samma fyra knappar för att göra uppgift X? Gör det till ett tryck istället.

Visste du att OneNote kan lägga sig som en marginal till höger på din skärm? Perfekt för att ta anteckningar under lagens gång.

Se till att ha ordning på dina mappar. Det går att lägga till massor av mappar till en lista med dina favoriter. Var inte rädd för att göra den listan lång, två klick (ett för att öppna utforskaren, ett för att välja rätt mapp) går mycket snabbare än att klick för klick navigera sig genom en mappstruktur.

I Windows 10 (och de flesta andra operativsystem) kan en användare göra flera virtuella skrivbord. Du kan ha din mail och kalender sida vid sida på ett skrivbord. Se även till att nåla fast filer du ofta använder till startmenyer o dyl så att du snabbt hittar dem.

Lugn och ro i ett stökigt kontorslandskap köps för ett överkomligt pris genom att skaffa ett par brusreducerande hörlurar, och en stor termoskaffekopp sparar säkert in en eller två promenader till kaffemaskinen per dag.

Jobbar du hemifrån regelbundet? Använd lite av tiden du skulle lagt på att pendla på att jobba istället. Säg att din arbetsplats tillåter två dagar hemmavid i veckan och du har 30 minuters restid till jobbet. Jobba en timme extra en dag du är hemma, alltså nio timmar istället för åtta. Nu har du, utan att lägga en sekund mer av din ”frivilliga fritid”, höjt din produktivitet med 2,5 % ((41/40 -1) * 100). Trots det har du ändå en timme extra per arbetsvecka att göra något roligt på.

Och se till att lägga bort telefonen, den har en ringsignal så att du hör när den ber om din uppmärksamhet utan att ha den inom syn- och räckhåll. Lägg även en stund på att ställa in olika profiler så att du bara kan nås av t.ex. kollegor, barn och fru på kontorstid. WhatsApp och Messenger kan vänta till hemgången.

Det går alltså att bygga en mycket smidigare arbetsgång och öka sin produktivitet, men precis som citatet i början av inlägget så måste man söka produktivitet själv eller ge den möjligheten till anställda.

Men förutom vad man kan göra själv så får man göra sig uppmärksam på vad som gjorts enklare runtomkring. En vanlig syn i mataffärer är självbetjäningskassor som ofta bevakas av eller eller två (eller inga) expediter. En enorm produktivitetshöjning per expedit. Och tänk bara på sekunderna som sparas genom alla kortbetalningar som görs. Ett snabbt svep istället för att räkna upp en två tre hundra och tjugor och en två tre kronor. Mäts ens det? Butiksbiträdet blir inte produktivare, men du kommer vidare i livet snabbare (tid du kan lägga på annat).

Exemplen kan säkert göras fler. När var någon på banken sist? Eller gick till ett postkontor för att hämta ett paket som befann sig i en helt annan byggnad än den där mataffären som du ändå måste besöka regelbundet. Har ni förresten provat att beställa färdigpackad matpåsar? Där sparar man också en stund.

Samhället står också själv i vägen för somliga produktivitetsökningar. Höj hastighetsgränsen för lastfordon så blir det mer fart i den sektorn. Vill man göra miljön en tjänst samtidigt så inför separata hastighetsgränser för el- och fossildrivna bilar.

I något land, kan det ha varit Singapore? Så får man en skatterabatt om man bor inom ett visst avstånd från sina föräldrar. Resonemanget bakom det är att samhället sparar pengar på att du själv kan utgöra enklare äldrevård. Men det kan man lika gärna ändra till avståndet till sin arbetsplats istället. Tänk vad folkhälsan hade mått bra om alla hade cykelavstånd till jobbet. Och skulle kunna arbeta mer utan att förlora något av dagen.

Ironiskt nog så är kanske nyckel till högre produktivitet att arbeta mer utan att ta tid från dina hobbies och fritidsintressen. Eller mäter man helt enkelt fel? Det är kanske tiden man har kvar efter alla måsten som är definitionen av produktivitet?

att_lämna_avtryck.pdf

Vissa personer lämnar jordelivet efter att ha lämnat stora gåvor till dem som blir kvar. Edison såg till att världen blev lite ljusare, bröderna Wright (de får dela på äran) lyfte människans fötter från marken och Newton förklarade hur himlakropparna rörde sig.

Vissa livsverk är stora och imponerande, t.ex. Michelangelos konst, medan andra är mer anonyma och verkar i bakgrunden. Ett exempel på ett sådant verk är pdf filformatet, det som de facto blivit det digitala pappret.

John Warnock heter den (i de flesta kretsar) okända skaparen till det kända filformatet. En amerikan från delstaten Utah som dessutom var en av grundarna till Adobe, företaget bakom programmet som är standard inom fotoredigering.

Enligt John själv så var hans mål med hans portabla dokument format (PDF) att ”effectively capture documents from any application, send electronic versions of these documents anywhere, and view and print these documents on any machine”. Något som han minst sagt lyckades med. Att skicka dokument som pdf filer har i det närmaste blivit det enda sättet dokument transporteras nu för tiden känns det som.

Stofilerna på Ditt och Datts redaktion uppskattar förvisso pdf formatets enkel- och smidighet, men att öppna ett kuvert och läsa ett dokument tryckt på papper har en känsla som Adobe Reader aldrig kommer ha.

John Warnlock blev 82 år gammal och gick bort 19 augusti i år.

John Edward Warnock 1940-2023

Världsförbättring med AR?

Tänk om det gick att resa tillbaka i den till en period innan modern arkitektur drabbade världen, eller om du önskade att kunna ge byggnader som sticker i ögonen en liten förbättring. Ditt och Datt redaktionen är inga entusiaster vad gäller nya fyrkantiga lådor. Tänk att få se Svenska städer innan rivningshysterin svepte över landet. Om Hjalmar Mehrs värsta härjningar hade kunnat avvärjas. Moderna produkter har överlag något plastigt över sig. Plast plast och åter plast är det man ser när ett modern pendeltåg eller tunnelbanetåg kommer farande mot perrongen. Ett redigt D-lok dragandes gedigna trävagnar med mässingsdetaljer är kanske inte lika komfortabelt som sina moderna dito, men det känns rejälare.

Maybelline har en reklamkampanj som kanske kan göra den moderne stofilen glad:

Nu är det här förvisso en reklamfilm för smink, men fantasin sätter fart…

AR, augumenterad verklighet, är tekniken som lägger ett digitalt renderat lager över verkligheten. Ännu är visiren eller glasögonen som behövs för att visa augumenterad verklighet stora och klumpiga. Men prylar har en tendens att kunna krympa med tiden (av någon anledning gäller inte detta smarta telefoner)

Skådar egentligen ett 50-tals kök?

Dagen då ett par AR-glasögon ser ut som något som inte hör hemma i en skidbacke hoppas Ditt och Datt redaktion att alla som är kunniga inom 3D-modellering krattar ihop alla foton av våra städer från förr och kavlar upp skjortärmarna. Istället för den moderna Arkaden i Göteborg få se den gamla Arkaden.

Vissa saker var bättre förr

Pustande ånglok skulle kunna stå uppradade på tågstationer istället för leksaksliknande moderna pendeltåg. SJs anställdas nya uniform var ingen höjdare om skribenten får tycka till, med AR kan ombordpersonalen istället få fina svarta uniformer med mässingsknappar och skärmhatt.

På liknande sätt skulle reklam kunna bättras. Tänk att få se all reklam i Art Deco stil eller som något ritat av Norman Rockwell. Kanske hade det varit skönt att få slippa reklamen helt, men på något sätt ska ju det är projektet finansieras. Och visst var det bättre när postbilen var gul och inte blå. Enkelt löst med AR.

Vissa praktiska problem finns så klart. Ska fula moderna hus ritas över med mer vackra rivna hus måste dörrar m.m. justeras så att det gamla husets dörrar finns på samma plats som det moderna husets. Dörrhandtag och trappsteg är andra viktiga detaljer som noggrant måste passas ihop. En lösning på det problemet är att alla nybyggda hus utrustas med någon sorts API som AR glasögon kan kommunicera med. Man kanske kan tänka sig att utifrån vissa regler så genereras en autentisk AR miljö i takt med att man rör sig runt i en byggnad. Det hade gjort att varje hus inte måste ritas om manuellt för stofiler som hellre vill leva i det förgångna, anpassningen sker automatiskt

Nu har det här inlägget fokuserat mycket på ett bättre förr tänk. Men vad gäller AR finns det inga gränser på hur mycket som det går att kompromissa med. Den som inte orkar vänta på framtiden kan göra mycket kul också. Men ovan nämna hus API kan lika gärna futuristiska fasader och heminredningar skapas. Är 2020-talets modernism inte modern nog för dig och du hellre hade bott i en Star Trek värld så är det inga problem. Platt och oengagerande tvådimensionell reklam kan ersättas med levande tredimensionell reklam, stora hologram och neonljus kan fylla världen.

Framtiden kan bli väldigt individuell och anpassningsbar. Och så klagar vi redan på att vissa lever i bubblor.

Superappen

Tydligen finns det något som kallas superappar. Något som vi i västvärlden inte sett så mycket av men som tydligen är poppis i Asien.

Kort sammanfattat är superappen ett hopkok av olika appars funktion paketerat i en och samma app. Föreställ dig att Foodora, Uber, Hotels.com, Swish, Parkster, din bank, Kivra och Postnord m.fl. var en och samma tjänst. På ett sätt är det smidigt att slippa alla olika appar och ligger som en mosaik över din smarta telefons skärm. Skribenten får erkänna att han ibland sneglat över axeln på folk som sveper och sveper över sin smarta telefons skärm för att hitta en viss app som behövs just där och då.

Grab, en av superapparna

Det finns ett par appar som har kvalat in i kategorin super. Grab (som visas i bilden ovan), AliPay, WeChat och Gojek och ett gäng till. Namnet Alipay känner någon kanske igen och undrar ”är inte det en betalningsapp?”. Det stämmer och en sak många superappar har gemensamt är att de växt från att bara erbjuda en tjänst till att erbjuda många. WeChat var från början (som namnet skvallrar om) en plattform för meddelanden som WhatsApp, och Grab var en tjänst för taxibokning.

Under tiden det här inlägget skrevs roade sig skribenten med att surfa runt och titta på skärmdumpar på de olika superapparna. Användarupplevelsen är inget estetiskt nöje kan man snabbt konstatera. Den genomsnittliga svenska bankappen ter sig riktigt vacker i jämförelse.

Man undrar hur EU, som inte står med händerna i fickorna här det gäller persondata, kommer reagera på superapparnas utbredning. Varför ska en snabbmatsrestaurang få ditt personnummer, din adress och matpreferenser via en bilparkering och en hotellbokning? En generell misstro mot storföretag i Europa och USA kan också bli ett hinder superapparna måste övervinna.

Ett annat kul problem som superapparna måste tampas med är hur man ska konkurrera med varandra. Om det bara finns tre stora drakar blir det ganska lätt att skjuta varandra i sank. Om superapp A sänker avgiften för betalningar med X% blir det ganska lätt för superapp B och C att göra samma sak inom tre minuter. Och en superapp är ju en superapp! Om inte A har samma utbud som B och C så är ju B och C mer super än A. Då borde kunderna väl dra till B och C istället. När en app väl innefattar alla tänkbara tjänster som kunderna kan tänkas be om, hur vidareutvecklar du din tjänst då?

En fördel med en superapp kan vara att man slipper så många appar dedikerade till en viss funktion. Sveriges radio studerar irritationen med många olika parkeringsappar i det här reportaget [länk]. Men samtidigt lägger superappar en lock på användarupplevelsen, om många tjänster ska in under ett paraply blir förmodligen användarupplevelsen ganska uniform. En uppstickare som gör något mycket bättre än superappen kommer sticka ut. Kanske kommer någon sorts jämvikt uppstå mellan tjänster som är så enkla att användarupplevelsen är värd noll. Till exempel att betala med mobilen, och tjänster som kan sälja sig genom användandet i sig självt.

Som generella teknikstofiler är Ditt och Datt redaktionen inte så förväntansfull. Kan man inte bara ändra om på sin hemskärm så att apparna man behöver oftast ligger närmast tummen? Och är du inte i Stockholm och behöver använda tunnelbanan en gång i månaden kan man faktiskt avinstallera SL appen och andra appar som inte används, eller köpa en biljett från en hederlig automat (så länge de finns kvar i alla fall…).

Framtida restips

Om 14 år fyller Golden Gate bron i San Francisco 100 år! Den färdigställdes 1937 och är enligt mig en av världens vackraste broar. Har du vägarna förbi San Francisco är ett stopp vid brofästet ett måste. Infrastruktur när den är som bäst. Och det går att cykla över bron om man vill unna sig lite mer tid att njuta av utsikten än man hinner i bil. Ta också chansen att doppa tårna i (det iskalla) havet. Det är en mäktig känsla att blicka ut över det Stilla havet och tänka på hur långt bort lilla Sverige är.

Så här såg det ut när bron firade sin 50 års dag. [Bildkälla]

Det lär inte vara mindre människor där på 100 års dagen. Passa på att boka hotellnätter så fort det går. Ta det även lugn med vätskeintaget innan. Av bilden från 50 års jubileet så verkar det vara många besökare per toalett (om det ens finns några…)

Orville Wrights fantastiska liv.

En av det moderna flygandets två fäder, Orville Wright, hann som se mycket under sitt liv. Inte nog var han personligen med och utvecklade stommen till det vi idag tar som en självklar del av vardagen; flygplanet, men han fick också uppleva en revolution inom resandet som få nog kan mäta sig med. Orville föddes 1871, ca 60 år efter ångmaskinens mästare James Watt gick bort, och dog 1948.

Den unga Orville levde i en tid då häst och vagn inte var helt passé och ångan drev stora maskiner framåt. 1912 sjönk t.ex. Titanic, som drevs med ångturbiner och koleldade pannor.

Cirka 1920, då Orville var runt 50 år gammal, började kommersiell passagerartransport bli en sak och 1935 flög det ikoniska flygplanet DC-3 första gången. 1942 skedde den första världsomflygningen och något år innan användes den idag självklara jetmotorn första gången för att driva ett flygplan.

Hade Orville levt drygt ett och ett halv år till till efter han gick bort skulle han kunna fått se De Havillands Comet lätta från marken för första gången. Ett flygplan som vi idag nästan skulle kunna känna igen som något från vår era.

De Havilland Comet.

GnällGPT

Ingen har väl missat ChatGPT och dess framfart. Den kan göra allt möjligt, ge den bara ett par instruktioner och njut av resultaten. I SVD kan man läsa om PalmeGPT som ska ge svar om Palmemordet. På Rikatillsammans.se filar någon på skattGPT som ska ge svar på skattefrågor. Dessa tillämpningar är dock väldigt praktiskt inriktade och rättskaffens av sig.

För att artificiellt intelligens ska bli mänsklig på riktigt så behöver den kunna uppvisa att de mindre smickrande delarna av den mänskliga naturen. En sådan sida är såklart gnäll. Alla gillar vi väl att gnälla. GnällGPT skulle kunna bli en oerhörd framgång.

Dålig dag på jobbet? GnällGPT håller med, inget fungerar ju på det här kontoret! Är bussen sen?

GnällGPT kan vara din kompanjon på hållplatsen, bussarna har ju fanimej aldrig gått i tid! Gör inte ungarna som du säger?

GnällGPT kan bara nickade instämmande, annat var det ju på er tid!

Politikerna har ingen koll alls, GnällGPT korsar armarna över sitt digitala bröst och suckar instämmande, klåpare hela högen!

Enligt den danske psykologen Svend Brinkmann är det nyttigt att gnälla, förutom att det är bra att vädra ut frustrationer så är gnäll ett bra sätt att träffa vänner som du kommer överens med. Glöm dock inte att GnällGPT inte är en riktig vän som inte finns på riktigt.

Möjligt gnällkälla