För inte så länge sedan befann sig Ditt och Datts redaktion på en bensinstation. Både bilen och föraren behövde lite påfyllning av ny energi och vädret bjöd in till att stå och glo lite. År 2023 är det vanligt att bensinstationer även erbjuder elektricitet till elbilar utöver att bara sälja brännbart bränsle.
Eftersom man laddar elbilar, precis som med elektrisk hemutrustning, så kan man ana ett framtida uttryck som tappat sin originalbetydelse men nu används till något annat. Retur på tangentbordet är ett exempel, de engelska orden Upper case och Lower case är två andra.
Är uttrycket att tanka en kandidat till den listan? Ordet tanka används i stort sett uteslutande om att fylla på vätskor. Verbet tanka kommer till och med från substantivet tank, en behållare för vätskor. Vissa kanske säger att tanka något från internet för att uttrycka att man laddar ner något. Men det uttrycket är hotat av att ladda ner och strömningstjänsterna. Det är också ett ungdomligt uttryck och sådana försvinner lätt när unga ungdomar ersätter äldre ungdomar.
En spaning är att framtida stofiler och bakåtsträvare kan genera barn och barnbarn med att säga ”Vi stannar och tankar bilen vid nästa laddstation”.
Att säga att övervakningsmöjligheterna som finns idag är värre än vad George Orwell någonsin kunnat föreställa är uttjatat. Orwells 1984 är standardverket som all övervakning jämför mot, och helt riktigt så ter sig bokens antagonist, partiet, möjlighet till att se in i folkets privatliv mjäkiga bredvid Google och Facebook. (Du säger väl nej till kakor när webbläsaren frågar förresten?)
I 1984 så beskrivs teleskärmen, verktyget som partiet använder för att övervaka människor i deras hem, så här:
… an oblong metal plaque like a dulled mirror which formed part of the surface of the right-hand wall. . . The instrument (the telescreen, it was called) could be dimmed, but there was no way of shutting it off completely.
1984, George Orwell
The telescreen received and transmitted simultaneously. Any sound that Winston made, above the level of a very low whisper, would be picked up by it; moreover, so long as he remained within the field of vision which the metal plaque commanded, he could be seen as well as heard. There was of course no way of knowing whether you were being watched at any given moment.
1984, George Orwell
När skribenten för inte allt för länge sedan begav sig ut på stan i jakt på lite batteriet stötte han in en monter för nya produkter i kategorin smarta hem:
Så här skulle din ytterdörr kunna se ut om du öppnade plånboken en stund. Ett kodlås till dörren som så klart har stöd för flera koder att dela ut till olika personer. En dörrklocka med kamera och mikrofon samt en större kamera (uppe till vänster) för en bättre överblick. Det är väl bara fingeravtrycksläsare som saknas, men det borde inte vara så svårt att bygga in i dörrklockan.
Förutom att ytterdörrar ofta är gjorda i trä, eller försöker se ut som de är gjorda i trä, så passar en dörr beskrivningen på en ”oblong metal plaque”. Och precis som Orwell beskriver, så kan prylarna som pryder dörren i bilen ovan kan så klart både sända och ta emot signaler samtidigt och är förmodligen både. Datan som samlas in kanske inte beskådas eller används av ägaren till dörren med detsamma, men informationen lagras någonstans och finns tillgänglig så länge den inte raderas. Och teleskärmens stora minus, att den inte kan se i mörkret, men en modern kamera med IR lampa har inte problem med det.
Orwell kanske hade fel ändå, det är inte ditt egna privatliv som minutiöst bevakas, snarare dina grannar och besökare. Angiverisamhälle? Stasi hade varit nöjda.
Behöver du lite ny musik i ditt liv och gärna lyssnar på både det ena och den andra är My Analog Journal kanske något för dig. Har blandas det mesta i trevliga spellistor av plattvändande DJs. En fördel med långa youtubespellistor utan spårindelning är att det blir lite svårare, och mindre frestande, att gå tillbaka och lyssna på låtarna man gillade lite extra om och om igen.
I ett inlägg som skrevs för inte alls så länge sedan så suckade bloggens redaktion åt platsen som valts för en intervju av en bankchef. [länk till inlägg]. En person som tjänar så mycket som en bankchef gör borde ju arbeta omgiven av eleganta designermöbler eller vackra mörka trämöbler.
Tack och lov verkar det finnas knösar som vet hur man ska bete sig ståndsmässigt. Det har tydligen blivit populärt med personligt inredda privatflygplan [länk – Robb report]. Det finns lite bilder i artikeln och visst blir man lite mindre förväntansfull inför nästa flygresa efter att ha sett dem. Tråkig är ett ord som säger allt om många flygplansinredningar. Men wow, en kabin inredd i Art Deco stil.
Om SAS hade beställt ett sådant flygplan hade Ditt och Datt redaktionen direkt blivit evigt lojala kunder. Alla flygbolag borde så man tydligt vet vilket land bolaget kommer ifrån. SAS skulle kunna låta sig inspireras av Arne Jacobsen (och absolut inte Ingvar Kamprad). British Airways skulle kunna låta sina passagerare uppleva en engelsk herrgård högt uppe i luften. Japan Airlines kan göra så att ett mysigt kvarter i Kyoto blir det första ombordstigna resenärer tänker på.
Tyvärr lär det ta ett tag innan det händer. Men de rika och förmögna inspirerar ofta nya trender, så man kan ju hoppas. Förr i tiden var privata tågvagnar något som de förmögna skämde bort sig själva med.
I James Bond filmen You only live twice så får Englands farligaste vapen åka med i Mr Tanakas privata tågvagn. Förhoppningsvis läser något som har inflytande över SJs inredningar det här inlägget. Och i bilden nedan visas interiören från en tågvagn med namnet Sunbeam. Det är ok att tycka att restaurangvagnen i ett X2000 tåg känns lite… meh…. nu.
Fler och fler företag börjar kalla in sina anställda till kontoret. Gemenskap, lagkänsla, att få se saker på riktigt och icke verbal kommunikation är några av argumenten de förkastliga cheferna använder. Och visst är inte distansmöten de bästa alltid. Den där lilla fördröjningen mellan fråga och svar och dåligt ljud tar ofta bort mycket av upplevelsen.
I flera medier så kan man läsa om arbetsgivare och arbetstagare som stretar mot varandra. Och det är inte som om arbetstagarna saknar argument. Att inte behöva pendla är en enorm tidsbesparing (men se upp för Parkinssons lag), att kunna smita ut på ett ärende på lunchen nära hemmet kan också vara guld värt.
Men i alla artiklar och debatter om detta så lyser ofta en sak med sin frånvaro. Nämligen om att detta är ett lyxproblem för det kontorsskrået. Inget av de 10 vanligaste yrkena i Sverige, för både män och kvinnor, är särskilt lämpade att utföras med en laptop från middagsbordet. I synnerhet inte för landets största yrkesgrupp; undersköterskorna. Nu sägs det dock att den administrativa bördan ökar för personal inom vården. Är det en konspiration av avundsjuka sjuksköterskor som ser sina partners (kanske programmerare) sitta hemma och jobba i kallingarna?
Tänk på butiksbiträdet, bilbesiktaren, lagerarbetaren och förskoleläraren nästa gång det du ska argumentera för att hemmaarbetet. Varför jobbar de inte bara hemifrån?
Vissa personer lämnar jordelivet efter att ha lämnat stora gåvor till dem som blir kvar. Edison såg till att världen blev lite ljusare, bröderna Wright (de får dela på äran) lyfte människans fötter från marken och Newton förklarade hur himlakropparna rörde sig.
Vissa livsverk är stora och imponerande, t.ex. Michelangelos konst, medan andra är mer anonyma och verkar i bakgrunden. Ett exempel på ett sådant verk är pdf filformatet, det som de facto blivit det digitala pappret.
John Warnock heter den (i de flesta kretsar) okända skaparen till det kända filformatet. En amerikan från delstaten Utah som dessutom var en av grundarna till Adobe, företaget bakom programmet som är standard inom fotoredigering.
Enligt John själv så var hans mål med hans portabla dokument format (PDF) att ”effectively capture documents from any application, send electronic versions of these documents anywhere, and view and print these documents on any machine”. Något som han minst sagt lyckades med. Att skicka dokument som pdf filer har i det närmaste blivit det enda sättet dokument transporteras nu för tiden känns det som.
Stofilerna på Ditt och Datts redaktion uppskattar förvisso pdf formatets enkel- och smidighet, men att öppna ett kuvert och läsa ett dokument tryckt på papper har en känsla som Adobe Reader aldrig kommer ha.
John Warnlock blev 82 år gammal och gick bort 19 augusti i år.
–Det är skillnad på åsikter och påståenden. Åsikter är ett ältande beteende, medan påståendet är ögonblickets verk. Och man kan i nästa ögonblick påstå motsatsen.
Horace Engdahl
Citatet ovan är hämtat från Svenska Dagbladet [länk] och resten av källtexten är också väldigt läsvärd. Det är svårt att inte bli sugen på att åka och parkera rumban på ett café i Berlin. Jag kanske borde skrivit den här texten på ett sådan ställe istället… för den rätta känslan.
Tänk om det gick att resa tillbaka i den till en period innan modern arkitektur drabbade världen, eller om du önskade att kunna ge byggnader som sticker i ögonen en liten förbättring. Ditt och Datt redaktionen är inga entusiaster vad gäller nya fyrkantiga lådor. Tänk att få se Svenska städer innan rivningshysterin svepte över landet. Om Hjalmar Mehrs värsta härjningar hade kunnat avvärjas. Moderna produkter har överlag något plastigt över sig. Plast plast och åter plast är det man ser när ett modern pendeltåg eller tunnelbanetåg kommer farande mot perrongen. Ett redigt D-lok dragandes gedigna trävagnar med mässingsdetaljer är kanske inte lika komfortabelt som sina moderna dito, men det känns rejälare.
Maybelline har en reklamkampanj som kanske kan göra den moderne stofilen glad:
Nu är det här förvisso en reklamfilm för smink, men fantasin sätter fart…
AR, augumenterad verklighet, är tekniken som lägger ett digitalt renderat lager över verkligheten. Ännu är visiren eller glasögonen som behövs för att visa augumenterad verklighet stora och klumpiga. Men prylar har en tendens att kunna krympa med tiden (av någon anledning gäller inte detta smarta telefoner)
Dagen då ett par AR-glasögon ser ut som något som inte hör hemma i en skidbacke hoppas Ditt och Datt redaktion att alla som är kunniga inom 3D-modellering krattar ihop alla foton av våra städer från förr och kavlar upp skjortärmarna. Istället för den moderna Arkaden i Göteborg få se den gamla Arkaden.
Pustande ånglok skulle kunna stå uppradade på tågstationer istället för leksaksliknande moderna pendeltåg. SJs anställdas nya uniform var ingen höjdare om skribenten får tycka till, med AR kan ombordpersonalen istället få fina svarta uniformer med mässingsknappar och skärmhatt.
På liknande sätt skulle reklam kunna bättras. Tänk att få se all reklam i Art Deco stil eller som något ritat av Norman Rockwell. Kanske hade det varit skönt att få slippa reklamen helt, men på något sätt ska ju det är projektet finansieras. Och visst var det bättre när postbilen var gul och inte blå. Enkelt löst med AR.
Vissa praktiska problem finns så klart. Ska fula moderna hus ritas över med mer vackra rivna hus måste dörrar m.m. justeras så att det gamla husets dörrar finns på samma plats som det moderna husets. Dörrhandtag och trappsteg är andra viktiga detaljer som noggrant måste passas ihop. En lösning på det problemet är att alla nybyggda hus utrustas med någon sorts API som AR glasögon kan kommunicera med. Man kanske kan tänka sig att utifrån vissa regler så genereras en autentisk AR miljö i takt med att man rör sig runt i en byggnad. Det hade gjort att varje hus inte måste ritas om manuellt för stofiler som hellre vill leva i det förgångna, anpassningen sker automatiskt
Nu har det här inlägget fokuserat mycket på ett bättre förr tänk. Men vad gäller AR finns det inga gränser på hur mycket som det går att kompromissa med. Den som inte orkar vänta på framtiden kan göra mycket kul också. Men ovan nämna hus API kan lika gärna futuristiska fasader och heminredningar skapas. Är 2020-talets modernism inte modern nog för dig och du hellre hade bott i en Star Trek värld så är det inga problem. Platt och oengagerande tvådimensionell reklam kan ersättas med levande tredimensionell reklam, stora hologram och neonljus kan fylla världen.
Framtiden kan bli väldigt individuell och anpassningsbar. Och så klagar vi redan på att vissa lever i bubblor.