Förslag till retro – TV

Att använda nostalgi i marknadsföring görs gärna. Ofta tillsammans med ordet Retro, Classic eller vintage. Flera flygbolag som gärna kasta pengar på sina respektive appar och hemsidor har ett flygplan i sin flotta målat i retrofärger. Casio säljer klockor i en kategori som kallas retro och här och där i landet anordnas ibland classic car meetups. Det förflutna har en lockelse i sig.

En retropryl som Ditt och Datt redaktionen öskar sig är en retro TV.

Den ska inte vara mindre eller ha sämre upplösning. Men den ska vara lika dum och funktionsbefriad som forna tiders televisionsapparater. Istället för att ha smarta funktioner ska retro TVn ha fördummande funktioner. Automatiskt hämtar den upp program från alla strömningstjänster även om TVn är på eller ej. Kl 20.14 visas Casa de Papel på Netflixkanalen och följs av House of the Dragon kl. 21.00. Pausknapp saknas. Ett olägligt toalettbesök för at du missar något. Fjärrkontrollen byter bara kanal (och antalet kanaler borde vara begränsat till fyra, eller kanske sex på lyxigare modeller), reglerar volymen och stänger av. Less is more. Text TV ska också finnas. För att inte uppmuntra frihetligt TV tittande bör det en finnas HDMI uttag till apparaten.

Tablån kan du komma åt via en hemsida som även erbjuder tablån i ett utskriftsvänligt format. Perfekt för att sätta upp på kylskåpet eller ha liggandes vid TV bordet så att favoritprogrammen inte glöms bort.

Om någon affärsutvecklare på Samsung eller LG läser det här så ska ni veta att en sådan TV hade köpts in på momangen till redaktionens kantin.

Slängbarhet

Det sägs att den amerikanske bankiren J.P Morgan sade: ”If you have to ask how much it costs, you can’t afford it”. Innan man gör det citatet till en fyrbåk i livet så kan man komma ihåg att vissa varor faktiskt är dåligt prismärkta, och andra varor chockerande dyra. Bli inte en asket för att undvika fråga om priset. Och Morgans plånbok var tjockare än nästan alla andras och kanske inte behövde tänka på vad saker och ting kostade så ofta. Lätt för honom att säga.

I dagens inlägg vill skribenten föreslår ett komplimenterande uttryck: If you don’t know where to throw it, you can’t buy it”. Tanken tillkom under ett besök i ett soprum nyligen som precis som många andra soprum även används för att göra sig av med grovsopor. Aja baja säger vänner av ordning.

De flesta soprum och återvinningsstationer har fack och behållare för det mesta man kan bära med sig hem från en mataffär. Syltburken hamnar dels i bingen för ofärgat glas och dels i bingen för metall. Schampoburken hör hemma i kärlet för plastförpackningar. Men det blir lätt krångligt att vara en god återvinnare. Att pilla loss metallspiralen från ett använt anteckningsblock är inget man gör med ett snabbt ryck, och att skilja den lilla plastrutan från pappret i ett fönsterkuvert är nog få som gör. Plast och papper ska ju så klart inte blandas.

En lekmadrass för barn med ett innanmäte av skum, en ovandel av tyg och en bakdel av nylonduk som sytts ihop och öppnas med en dragkedja av metall. Ska en sådan källsorteras måste man dels vara ambitiös och vara redo att ta bilen (sådana är inte heller bra för miljön sägs det) till en återvinningscentral av modell större för att bli av med alla delarna.

Nu vänder vi åter till inläggets ansats, köp inte något om det inte kan slängas. Det kan bli ett bra experiment att försöka leva efter den devisen ett tag. Nu ska det bara köpas pasta i förpackningar som bara består av ett material (Varför måste man se innehållet i paketet Barilla?) och som lätt går att ta isär. Det blir definitivt inga lekmadrasser heller!

Ditt och Datt är inga stora beundrare av Ikeamöbler, men de är i alla fall ofta gjorda av träliknande material som inte är mycket svårare att plocka isär än de är att sätta ihop. Tänk bara om de kunde sluta skicka med en liten nyckel med varenda paket. Om redaktionen får spekulera helt fritt så kan man tro att den lilla ikeanyckeln är världens mest bortkastade verktyg, både bokstavligt och bildligt. En sats med de vanligaste sexkantsnycklarna borde alla ha hemma. Och med tanke på hur populärt det är att handla saker på Ikea så kommer man definitivt få användning för den.

Elektronik är en historia helt för sig, men så bakåtsträvande är inte ens Ditt och Datt. Men kom ihåg att det finns väldigt mycket begagnad hemelektronik och prylar att köpa.

Den moderna joggingskon och sneakern, som blivit en sorts standard för fotbeklädnad, är inte helt lätt att ta isär den heller. Plast och plast och syntetiska tyger ihopgjutna med generöst med lim.

Summa summarum: Kan du inte direkt se i vilket kärl i soprummet en sak hör hemma, prova att låt bli.

Ladda istället för att tanka?

För inte så länge sedan befann sig Ditt och Datts redaktion på en bensinstation. Både bilen och föraren behövde lite påfyllning av ny energi och vädret bjöd in till att stå och glo lite. År 2023 är det vanligt att bensinstationer även erbjuder elektricitet till elbilar utöver att bara sälja brännbart bränsle.

Eftersom man laddar elbilar, precis som med elektrisk hemutrustning, så kan man ana ett framtida uttryck som tappat sin originalbetydelse men nu används till något annat. Retur på tangentbordet är ett exempel, de engelska orden Upper case och Lower case är två andra.

Är uttrycket att tanka en kandidat till den listan? Ordet tanka används i stort sett uteslutande om att fylla på vätskor. Verbet tanka kommer till och med från substantivet tank, en behållare för vätskor. Vissa kanske säger att tanka något från internet för att uttrycka att man laddar ner något. Men det uttrycket är hotat av att ladda ner och strömningstjänsterna. Det är också ett ungdomligt uttryck och sådana försvinner lätt när unga ungdomar ersätter äldre ungdomar.

En spaning är att framtida stofiler och bakåtsträvare kan genera barn och barnbarn med att säga ”Vi stannar och tankar bilen vid nästa laddstation”.

Här tankas det minsann inte något

Världsförbättring med AR?

Tänk om det gick att resa tillbaka i den till en period innan modern arkitektur drabbade världen, eller om du önskade att kunna ge byggnader som sticker i ögonen en liten förbättring. Ditt och Datt redaktionen är inga entusiaster vad gäller nya fyrkantiga lådor. Tänk att få se Svenska städer innan rivningshysterin svepte över landet. Om Hjalmar Mehrs värsta härjningar hade kunnat avvärjas. Moderna produkter har överlag något plastigt över sig. Plast plast och åter plast är det man ser när ett modern pendeltåg eller tunnelbanetåg kommer farande mot perrongen. Ett redigt D-lok dragandes gedigna trävagnar med mässingsdetaljer är kanske inte lika komfortabelt som sina moderna dito, men det känns rejälare.

Maybelline har en reklamkampanj som kanske kan göra den moderne stofilen glad:

Nu är det här förvisso en reklamfilm för smink, men fantasin sätter fart…

AR, augumenterad verklighet, är tekniken som lägger ett digitalt renderat lager över verkligheten. Ännu är visiren eller glasögonen som behövs för att visa augumenterad verklighet stora och klumpiga. Men prylar har en tendens att kunna krympa med tiden (av någon anledning gäller inte detta smarta telefoner)

Skådar egentligen ett 50-tals kök?

Dagen då ett par AR-glasögon ser ut som något som inte hör hemma i en skidbacke hoppas Ditt och Datt redaktion att alla som är kunniga inom 3D-modellering krattar ihop alla foton av våra städer från förr och kavlar upp skjortärmarna. Istället för den moderna Arkaden i Göteborg få se den gamla Arkaden.

Vissa saker var bättre förr

Pustande ånglok skulle kunna stå uppradade på tågstationer istället för leksaksliknande moderna pendeltåg. SJs anställdas nya uniform var ingen höjdare om skribenten får tycka till, med AR kan ombordpersonalen istället få fina svarta uniformer med mässingsknappar och skärmhatt.

På liknande sätt skulle reklam kunna bättras. Tänk att få se all reklam i Art Deco stil eller som något ritat av Norman Rockwell. Kanske hade det varit skönt att få slippa reklamen helt, men på något sätt ska ju det är projektet finansieras. Och visst var det bättre när postbilen var gul och inte blå. Enkelt löst med AR.

Vissa praktiska problem finns så klart. Ska fula moderna hus ritas över med mer vackra rivna hus måste dörrar m.m. justeras så att det gamla husets dörrar finns på samma plats som det moderna husets. Dörrhandtag och trappsteg är andra viktiga detaljer som noggrant måste passas ihop. En lösning på det problemet är att alla nybyggda hus utrustas med någon sorts API som AR glasögon kan kommunicera med. Man kanske kan tänka sig att utifrån vissa regler så genereras en autentisk AR miljö i takt med att man rör sig runt i en byggnad. Det hade gjort att varje hus inte måste ritas om manuellt för stofiler som hellre vill leva i det förgångna, anpassningen sker automatiskt

Nu har det här inlägget fokuserat mycket på ett bättre förr tänk. Men vad gäller AR finns det inga gränser på hur mycket som det går att kompromissa med. Den som inte orkar vänta på framtiden kan göra mycket kul också. Men ovan nämna hus API kan lika gärna futuristiska fasader och heminredningar skapas. Är 2020-talets modernism inte modern nog för dig och du hellre hade bott i en Star Trek värld så är det inga problem. Platt och oengagerande tvådimensionell reklam kan ersättas med levande tredimensionell reklam, stora hologram och neonljus kan fylla världen.

Framtiden kan bli väldigt individuell och anpassningsbar. Och så klagar vi redan på att vissa lever i bubblor.

”Man ska inte slå ihjäl folk, man ska slå ihjäl deras tid istället”

I komedifilmen Leif är huvudkaraktären VD för en vapenfabrik som hamnar i knipa efter att det läckt ut att fabriken ägnar sig åt olaglig vapenhandel. VDn och de andra cheferna får kasta sig halv över huvud i flykt undan polisen och söker hjälp hos brodern till vapenfabrikens VD. Han driver lustigt nog också en fabrik, men som producerar en helt annan vara: Dansband. Leif är fylld med regissör Claes Erikssons favorit: slapstickhumor

På löpande band monteras dansband ihop och förpackas direkt i turnébussen. Stolt berättar chefen för dansbandsfabriken att de tillverkar ett dansband var 40:e sekund, och man lämnar sex månaders turnégaranti på nya band.

Dansbandsfabrikens chef säger till sin bror att han borde slutat med vapen och kanoner för länge sedan, och sluppit problemen har har nu, för att;

Man ska inte slå ihjäl folk, man ska slå ihjäl deras tid istället

Tydligen ska HBO göra en TV serie baserad på Harry Potter böckerna. Serien ska enligt vad som meddelats vara trogen böckerna och sändas i 10 år! Eftersom det bara finns sju böcker kommer förmodligen handlingen från böckerna delas upp i delar, precis som när Dödsrelikerna som gav stoff till två filmer. Man vill ju inte ju inte låta biobesökarna som troget hängt med under sex filmer få gå fria så enkelt.

Det verkar osannolikt att HBO skulle låta serien fortsätta om tittarsiffrorna tidigt blir en besvikelse, men låt oss anta att den blir så populär att det lönar sig att göra alla avsnitten. Hur mycket Harry Potter kommer världen då få glädjas åt? Vi antar att ett avsnitt är 50 minuter långt (ungefär som ett avsnitt av Game of Thrones) och varje säsong har 10 avsnitt (ungefär som en säsong av Game of Thrones). Vi använder Game of Thrones som exempel eftersom skribenten har en känsla av att det har blivit TV-serie industrins heliga graal, en serie som blev så stor att folk pratar om den på jobbet och skolan. Man känner sig tvungna att skaffa ett abonnemang hos strömningstjänsten som visar serien alla pratar om för att hänga med. Ingen vill ju sitta som ett fån när gårdagens avsnitt avhandlas på lunchen. Och barnen tjatar, alla i skolan ser ju på modeserien.

50 minuter á 10 avsnitt och 10 säsonger bli 5000 minuter tv underhållning. Det är 83 timmar eller knappt 11 hela arbetsdagar om man hellre räknar så. Man får inte klaga på att saker inte hinns med om man ska klämma sig igenom en sådan serie. På Ekonomifakta [länk] hittade skribenten en siffra som säger att en arbetstagare är hemma med sjukdom ca 11 dagar per år. De dagarna kanske man borde ägna åt strikt TV tittande för att inte förslösa sin tid dagar man mår bättre. Undrar hur många Harry Potter böcker man kan hinna bläddra sig igenom på 83 timmars strikt läsande? Förmodligen alla. Kanske mer en en gång. Att företa sig 83 timmars löpträning inför nästa halvmaraton kommer helt säkert märkas på resultaten.

Man ska inte slå ihjäl folk, man ska slå ihjäl deras tid istället.

P.S. Filmen Leif har också den kanske bästa slagsmålsscenen som någonsin gjorts i Svensk film.

Scen från Leif