För inte så länge sedan befann sig Ditt och Datts redaktion på en bensinstation. Både bilen och föraren behövde lite påfyllning av ny energi och vädret bjöd in till att stå och glo lite. År 2023 är det vanligt att bensinstationer även erbjuder elektricitet till elbilar utöver att bara sälja brännbart bränsle.
Eftersom man laddar elbilar, precis som med elektrisk hemutrustning, så kan man ana ett framtida uttryck som tappat sin originalbetydelse men nu används till något annat. Retur på tangentbordet är ett exempel, de engelska orden Upper case och Lower case är två andra.
Är uttrycket att tanka en kandidat till den listan? Ordet tanka används i stort sett uteslutande om att fylla på vätskor. Verbet tanka kommer till och med från substantivet tank, en behållare för vätskor. Vissa kanske säger att tanka något från internet för att uttrycka att man laddar ner något. Men det uttrycket är hotat av att ladda ner och strömningstjänsterna. Det är också ett ungdomligt uttryck och sådana försvinner lätt när unga ungdomar ersätter äldre ungdomar.
En spaning är att framtida stofiler och bakåtsträvare kan genera barn och barnbarn med att säga ”Vi stannar och tankar bilen vid nästa laddstation”.
Tänk om det gick att resa tillbaka i den till en period innan modern arkitektur drabbade världen, eller om du önskade att kunna ge byggnader som sticker i ögonen en liten förbättring. Ditt och Datt redaktionen är inga entusiaster vad gäller nya fyrkantiga lådor. Tänk att få se Svenska städer innan rivningshysterin svepte över landet. Om Hjalmar Mehrs värsta härjningar hade kunnat avvärjas. Moderna produkter har överlag något plastigt över sig. Plast plast och åter plast är det man ser när ett modern pendeltåg eller tunnelbanetåg kommer farande mot perrongen. Ett redigt D-lok dragandes gedigna trävagnar med mässingsdetaljer är kanske inte lika komfortabelt som sina moderna dito, men det känns rejälare.
Maybelline har en reklamkampanj som kanske kan göra den moderne stofilen glad:
Nu är det här förvisso en reklamfilm för smink, men fantasin sätter fart…
AR, augumenterad verklighet, är tekniken som lägger ett digitalt renderat lager över verkligheten. Ännu är visiren eller glasögonen som behövs för att visa augumenterad verklighet stora och klumpiga. Men prylar har en tendens att kunna krympa med tiden (av någon anledning gäller inte detta smarta telefoner)
Skådar egentligen ett 50-tals kök?
Dagen då ett par AR-glasögon ser ut som något som inte hör hemma i en skidbacke hoppas Ditt och Datt redaktion att alla som är kunniga inom 3D-modellering krattar ihop alla foton av våra städer från förr och kavlar upp skjortärmarna. Istället för den moderna Arkaden i Göteborg få se den gamla Arkaden.
Vissa saker var bättre förr
Pustande ånglok skulle kunna stå uppradade på tågstationer istället för leksaksliknande moderna pendeltåg. SJs anställdas nya uniform var ingen höjdare om skribenten får tycka till, med AR kan ombordpersonalen istället få fina svarta uniformer med mässingsknappar och skärmhatt.
På liknande sätt skulle reklam kunna bättras. Tänk att få se all reklam i Art Deco stil eller som något ritat av Norman Rockwell. Kanske hade det varit skönt att få slippa reklamen helt, men på något sätt ska ju det är projektet finansieras. Och visst var det bättre när postbilen var gul och inte blå. Enkelt löst med AR.
Vissa praktiska problem finns så klart. Ska fula moderna hus ritas över med mer vackra rivna hus måste dörrar m.m. justeras så att det gamla husets dörrar finns på samma plats som det moderna husets. Dörrhandtag och trappsteg är andra viktiga detaljer som noggrant måste passas ihop. En lösning på det problemet är att alla nybyggda hus utrustas med någon sorts API som AR glasögon kan kommunicera med. Man kanske kan tänka sig att utifrån vissa regler så genereras en autentisk AR miljö i takt med att man rör sig runt i en byggnad. Det hade gjort att varje hus inte måste ritas om manuellt för stofiler som hellre vill leva i det förgångna, anpassningen sker automatiskt
Nu har det här inlägget fokuserat mycket på ett bättre förr tänk. Men vad gäller AR finns det inga gränser på hur mycket som det går att kompromissa med. Den som inte orkar vänta på framtiden kan göra mycket kul också. Men ovan nämna hus API kan lika gärna futuristiska fasader och heminredningar skapas. Är 2020-talets modernism inte modern nog för dig och du hellre hade bott i en Star Trek värld så är det inga problem. Platt och oengagerande tvådimensionell reklam kan ersättas med levande tredimensionell reklam, stora hologram och neonljus kan fylla världen.
Framtiden kan bli väldigt individuell och anpassningsbar. Och så klagar vi redan på att vissa lever i bubblor.
I komedifilmen Leif är huvudkaraktären VD för en vapenfabrik som hamnar i knipa efter att det läckt ut att fabriken ägnar sig åt olaglig vapenhandel. VDn och de andra cheferna får kasta sig halv över huvud i flykt undan polisen och söker hjälp hos brodern till vapenfabrikens VD. Han driver lustigt nog också en fabrik, men som producerar en helt annan vara: Dansband. Leif är fylld med regissör Claes Erikssons favorit: slapstickhumor
På löpande band monteras dansband ihop och förpackas direkt i turnébussen. Stolt berättar chefen för dansbandsfabriken att de tillverkar ett dansband var 40:e sekund, och man lämnar sex månaders turnégaranti på nya band.
Dansbandsfabrikens chef säger till sin bror att han borde slutat med vapen och kanoner för länge sedan, och sluppit problemen har har nu, för att;
Man ska inte slå ihjäl folk, man ska slå ihjäl deras tid istället
Tydligen ska HBO göra en TV serie baserad på Harry Potter böckerna. Serien ska enligt vad som meddelats vara trogen böckerna och sändas i 10 år! Eftersom det bara finns sju böcker kommer förmodligen handlingen från böckerna delas upp i delar, precis som när Dödsrelikerna som gav stoff till två filmer. Man vill ju inte ju inte låta biobesökarna som troget hängt med under sex filmer få gå fria så enkelt.
Det verkar osannolikt att HBO skulle låta serien fortsätta om tittarsiffrorna tidigt blir en besvikelse, men låt oss anta att den blir så populär att det lönar sig att göra alla avsnitten. Hur mycket Harry Potter kommer världen då få glädjas åt? Vi antar att ett avsnitt är 50 minuter långt (ungefär som ett avsnitt av Game of Thrones) och varje säsong har 10 avsnitt (ungefär som en säsong av Game of Thrones). Vi använder Game of Thrones som exempel eftersom skribenten har en känsla av att det har blivit TV-serie industrins heliga graal, en serie som blev så stor att folk pratar om den på jobbet och skolan. Man känner sig tvungna att skaffa ett abonnemang hos strömningstjänsten som visar serien alla pratar om för att hänga med. Ingen vill ju sitta som ett fån när gårdagens avsnitt avhandlas på lunchen. Och barnen tjatar, alla i skolan ser ju på modeserien.
50 minuter á 10 avsnitt och 10 säsonger bli 5000 minuter tv underhållning. Det är 83 timmar eller knappt 11 hela arbetsdagar om man hellre räknar så. Man får inte klaga på att saker inte hinns med om man ska klämma sig igenom en sådan serie. På Ekonomifakta [länk] hittade skribenten en siffra som säger att en arbetstagare är hemma med sjukdom ca 11 dagar per år. De dagarna kanske man borde ägna åt strikt TV tittande för att inte förslösa sin tid dagar man mår bättre. Undrar hur många Harry Potter böcker man kan hinna bläddra sig igenom på 83 timmars strikt läsande? Förmodligen alla. Kanske mer en en gång. Att företa sig 83 timmars löpträning inför nästa halvmaraton kommer helt säkert märkas på resultaten.
Man ska inte slå ihjäl folk, man ska slå ihjäl deras tid istället.
P.S. Filmen Leif har också den kanske bästa slagsmålsscenen som någonsin gjorts i Svensk film.
