Italien – Ditt och datt

En florentinsk apotekares dagbok

Nu kommer ett boktips till den som är intresserad av historia i allmänhet och hur vardagslivet kunde se ut förr i synnerhet. En florentinsk apotekares dagbok är den väldigt beskrivande titeln på en dagbok skriven den florentinske apotekaren Luca Landucci mellan åren 1450 och 1516.

Det är verkligen inget skönlitterärt verk. Nästan varje stycke börjar med någon variant på meningen: ”Den [Datum] [månad] fick vi veta” men orden som kommer efteråt är vad som gör boken spännande och värd att läsa, nämligen observationerna som en relativt oviktig person i en av många italienska stadsstater ser och hör. Vardagen för 500 år sedan var verkligen annorlunda än den vi lever i idag, men ändå finns det likheter man kan le åt.

Extremt väder fanns förr också, översvämningar och kraftiga snöfall finns nedtecknade. I en värld där avkastningen från det lokala jordbruket är oerhört viktig får översvämningar och missväxt en väldig påverkan. Man kan nog inte säga att svält hotade Gävle efter de kraftiga regnen 2021 eller att nästa nästa säsongs skörd hotades av att många arbetsdjur drunknat. Luca konstaterar krasst om detta att han hoppas att det inte blir hungersnöd på ett sätt som gör att man kan misstänka att det händer då och då. Tack och lov slipper vi nu, år 2023, att oroa oss så mycket för det

Gud finns. Punkt. Kristendomen genomsyrar världen och många händelser, både positiva och negativa tillskrivs Guds missnöje och behag. Den andre augusti 1507 drabbas Lucca av en svår olycka, en eldsvåda förstör hans hem och han förlorar mycket av det han äger. Om detta skriver han bland annat

Men eftersom jag accepterar motgång i samma mån som framgång, tackar jag Vår Herre för såväl det ena som det andra. Jag ber Honom förlåta mina synder och sända mig allt som är till Hans ära.
Luca Landucci

Nu kanske Luca är en ovanligt gudfruktig person. Men det gås till kyrkan ofta och det är många religiösa högtider som uppmärksammas. Upprördheten är också enorm när ett gäng busar vandaliserar en kyrka till synes utan anledning och hårda straff utmäts. Nästa gång du ser en vandaliserad busskur eller nerklottrad fasad kan du stilla din irritation med vetskapen om att göra sönder saker för nöjes skull är en gammal tradition.

Ett kort stycke nämner också hur en man plötsligt mördar sin familj. Vansinnesdåd är inte något vi uppfunnit de senaste åren det heller

Visserligen är det ett par hundra år kvar till modern massmedia uppfinns när Luca skriver sin dagbok. Men det är inte på något sätt så att man inte vet vad som händer ute i stora världen i Florens. En väldigt stor del av alla inlägg rör nyheter och bud som når staden, tråkigt nog för invånarna i handlar det mest om intriger mellan länder och de andra stadsstaterna. Stackars Luca lever verkligen i ett avsnitt av Game of Thrones, det byts sidor och lovas stöd till höger och vänster. Att vara en ambitiös politiker är ett farligt jobb. Även om Luca näppeligen lämnar sitt kära Florens under tiden dagboken skrivs så är andra människor på språng, ambassadörer och sändebud kommer ofta till staden från fjärran platser. Handelsresande kommer med nya varor från långt bort och ibland när det är festligheter i staden visas exotiska djur upp. Till exempel lejon och giraffer!

Luca är en hemkär person som sagt, och i ett stycke i boken berättar han om vilka ”ädla och duktiga män” som lever i Florens vid tidpunkten. Det är många namns som räknas upp och man blir imponerad över hur Luca kan ha så bra koll på alla dessa personer. Hur många Göteborgare skulle idag kunna nämna 15 personer från staden, som också bor i staden, som vunnit erkännande vitt och brett?

Make siesta great again

För länge sedan minns skribenten att semestrar i Spanien innebar att man fick ta hänsyn till något som kallades för sista. Då stängde allt och det var lite som att få uppleva forna tiders svenska långfredagar. Landet bommade igen så att man kunde ta det lite lugn under timmarna solen gassade som mest.

Sist skribenten var i Spanien var siestan inget man högtidlighöll. I den här artikeln från BBC [länk] från 2016 verkar det som siestan var på väg bort när artikeln skrevs. Men det är ingen dum idé trots allt, i synnerhet inte när det sägs att värmeböljor blir fler och vanligare. I Italien dog härom månaden en vägarbetare i vad som påstås vara en värmerelaterad arbetsplatsolycka [länk]

Nu ska man inte göra sig lustig över att någon inte kom hem från jobbet till sin familj den dagen, men att stå ute på en svart yta och utföra kroppsarbete i 40 graders värme låter korkat. Varför inte sätta sig en stund i skuggan tills solen har lämnat zenit.

Tyskarna är också inne på linjen att siesta kanske inte är något dumt hittepå trots allt [Reuters – Germany debates need for siesta and cold footbaths amid sizzling temperatures]

Men man kan förstå att siestan inte riktigt passade in i den moderna världen. I ett samhälle bilpendling inte är normen, arbetsplatserna är nära hemmet och det finns hemmafruar som kan fixa en liten lunch, kanske inte en kort promenad hem två gånger om dagen är ett hinder. Men har du en timmes bilresa till jobbet enkel väg, barn på dagis etc. så blir det ett knöligt att pussla ihop livet. Ska man vänta på sitt kontor i två timmar och gå hem sent på natten? Knappast lockande.

Möjligheten att jobba hemifrån löser lite av det problemet, men det är en lyx för kontorister. Står du i kassan i en affär så är hemarbete inte alternativ. Men hemmaarbetarna får det ändå svårt när de ska samarbeta med folk i svalare länder. Skribenten hade dock gärna sett att Microsoft Teams får Siesta som en valbar status. Medelhavsländerna och ökenstaterna i USA hade fått en klar konkurrensnackdel om arbetskraften där inte var tillgänglig runt lunch.

En lösning på dilemmat kan vara att kombinera siestans återkomst med sextimmarsdagar. I Sverige prövas på vissa ställen [länk] och i Spanien har man börjat snegla på varianten fyratimmarsvecka. Med en sextimmarsdag så blir inte arbetsdagen längre om lunchpausen… förlåt siestan, förlängs rejält och man behöver inte komma hem sent på eftermiddagen. Förvisso blir man fast på sin arbetsplats om man inte kan distansarbeta, men man behöver inte sitta still på sin plats och glo in i väggen för det. Har man två timmars paus har man gott om tid att gå till en behaglig plats att vara på, och tänk vilka siestarum (istället för fikarum) som företag hade kunnat bygga åt sina anställda. Solstolar och hängmattor under skuggande dukar och svalkande rabatter, generöst med svalkande dryck (istället för vart kaffe)

Klimatförändringarna kommer kräva anpassning, och en siesta är ett enkelt och beprövat sätt att komma undan dagens varmaste period. Det kräver inte heller investeringar i luftkonditionering eller liknande. Bara sitt still under ett parasoll.

Med andra ord

Ifall någon läsare är intresserad av språk kommer här ett litet boktips: In other words av Jhumpa Lahiri.

Boken skildrar hur hon blir betagen av italienskan som ung och blir fast besluten att lära sig det. Hon böjar med ett litet ficklexikon i sin handväska blir en guide under en resa till Florens. Varje intressant och okänt ord slår hon upp och pusslar ihop meningar ord för ord. Väl hemma omsätts intresset för italienska omsatt i kurser i grammatik, privatlektioner med samtal och så klart många resor tillbaka till landet där språket talas.

Boken är intressant nog skriven på italienska av författaren över översatt tillbaka till engelska av en översättare. Varje uppslag i boken har det italienska originalet på vänster sida och den översatta texten på höger. Tänker du inte läsa den italienska versionen innebär detta, för den jäktade läsaren, att boken bara är hälften så lång som den förefaller. Det blir också en väldigt bekväm läsning eftersom du aldrig behöver vrida huvudet om du håller boken still framför dig.

Den viktigaste lärdomen från boken är hur hon lärde sig språket, och det var också därför skribenten blev nyfiken på att läsa den.

Ordbok och anteckningsblock – Så fort du kommer på att du inte kan ett ord, skriv ner och översätt det.
Hitta en konversationsparter- Hitta någon som kan språket och konversera tillsammans. Det låter hemskt i början, men tids nog så…
Go native – Lämna ditt modersmål fullständigt. Lyssna på radio, läs böcker, se TV-serier, allt i språket du försöker lära dig
Go native (even more) – Res till landet där språket du lär dig talas, helst regelbundet och under längre perioder.

De två sista punkterna i boken är så klart lättare att ta sig an om man jobbar med texter och inte är lika bunden vid en fysisk plats för inkomsternas förvärv som kanske andra är. Men å andra sidan har möjligheterna att lära sig språk förmodligen på distans förmodligen aldrig varit enklare. Hennes första resa till Italien, då hon enligt boken tog sina första staplande steg med en fickordbok, skedde 1994. Då var det 13 år kvar till iPhone släppes och möjligheterna till språkinlärning (tyvärr och distrahering) som kom med den. Duolingo var så klart inte heller uppfunnet då, eller den uppsjö av språk-poddar som språkstudenter idag kan ta till hjälp. Skribentens älsklingsprogram Anki finns så klart inte heller med.

Börja läsa den för att den är kort (som sagt hälften så lång som den ser ut att vara) och uppskatta kvaliteten och arbetet som lagts på boken. Det är fint papper. Men sluta läsa när det slutar handla om språkinlärning; den här kommentaren sammanfattar bokens slut ganska bra.

Comment
by u/mroceancoloredpants from discussion Jhumpa Lahiri’s Modernist Turn–a review of her new Italian book In Other Words
in literature

Positiv förbudspolitik

Elsparkcykeln har aldrig vunnit någon gunst hos Ditt och Datts redaktion. De ligger ofta och skräpar lite varstans, ibland på cykelbanor. Formen och storleken på en omkullvält elsparkcykel är perfekt för att skapa ett hinder för cyklister på cykelbanor. För högt för att kunna rulla över, för lågt för att stanna emot. Samma problem drabbar för övrigt för fotgängare på trottoarer. Tunga är de med. Vänner av ordning som vill hjälpa mina medmänniskor genom att ta bort en blockande elsparkcykel får ett ofrivilligt gympass på köpet.

Det är viktigt att slänga sina förbrukade batteriet i för ändamålet avsett återvinningskärl, miljögifter och sånt där du vet. Men att kassera en urladdad elsparkcykeln i mark och natur verkar inte lika illa. Skribenten har sett många uppdraggade elsparkcyklar. Och för att inte gå miste om en chans till lite ordentlig gubbgnäll och elaka ord om dagens ungdom, så framförs många elsparkcyklar av fartdårar och annat folk utan trafikvett.

Men positiva vindar viskande om förändring blåser. I Paris har man börjat krokna på elsparkcykeln [länk]. Nu ska de bort helt. I Italien har tålamodet också tagit slut [länk], men här är det inga förbud som nämns. Istället kommer regler, massor med regler, som alla andra fordon också måste följa. Rättvisan kommer ikapp elsparkcykeln.

Växjö kommun var dock tidigt ute med att att (helt rätt) sätta sig på tvären. [länk]. Till skillnad från många, som alltid verkar tycka man måste kompromissa om precis allt, så tycker Växjö kommun helt riktigt att ett nej är ett nej och det betyder nej.