Att använda nostalgi i marknadsföring görs gärna. Ofta tillsammans med ordet Retro, Classic eller vintage. Flera flygbolag som gärna kasta pengar på sina respektive appar och hemsidor har ett flygplan i sin flotta målat i retrofärger. Casio säljer klockor i en kategori som kallas retro och här och där i landet anordnas ibland classic car meetups. Det förflutna har en lockelse i sig.
En retropryl som Ditt och Datt redaktionen öskar sig är en retro TV.
Den ska inte vara mindre eller ha sämre upplösning. Men den ska vara lika dum och funktionsbefriad som forna tiders televisionsapparater. Istället för att ha smarta funktioner ska retro TVn ha fördummande funktioner. Automatiskt hämtar den upp program från alla strömningstjänster även om TVn är på eller ej. Kl 20.14 visas Casa de Papel på Netflixkanalen och följs av House of the Dragon kl. 21.00. Pausknapp saknas. Ett olägligt toalettbesök för at du missar något. Fjärrkontrollen byter bara kanal (och antalet kanaler borde vara begränsat till fyra, eller kanske sex på lyxigare modeller), reglerar volymen och stänger av. Less is more. Text TV ska också finnas. För att inte uppmuntra frihetligt TV tittande bör det en finnas HDMI uttag till apparaten.
Tablån kan du komma åt via en hemsida som även erbjuder tablån i ett utskriftsvänligt format. Perfekt för att sätta upp på kylskåpet eller ha liggandes vid TV bordet så att favoritprogrammen inte glöms bort.
Om någon affärsutvecklare på Samsung eller LG läser det här så ska ni veta att en sådan TV hade köpts in på momangen till redaktionens kantin.
