Med andra ord

Ifall någon läsare är intresserad av språk kommer här ett litet boktips: In other words av Jhumpa Lahiri.

Boken skildrar hur hon blir betagen av italienskan som ung och blir fast besluten att lära sig det. Hon böjar med ett litet ficklexikon i sin handväska blir en guide under en resa till Florens. Varje intressant och okänt ord slår hon upp och pusslar ihop meningar ord för ord. Väl hemma omsätts intresset för italienska omsatt i kurser i grammatik, privatlektioner med samtal och så klart många resor tillbaka till landet där språket talas.

Boken är intressant nog skriven på italienska av författaren över översatt tillbaka till engelska av en översättare. Varje uppslag i boken har det italienska originalet på vänster sida och den översatta texten på höger. Tänker du inte läsa den italienska versionen innebär detta, för den jäktade läsaren, att boken bara är hälften så lång som den förefaller. Det blir också en väldigt bekväm läsning eftersom du aldrig behöver vrida huvudet om du håller boken still framför dig.

Den viktigaste lärdomen från boken är hur hon lärde sig språket, och det var också därför skribenten blev nyfiken på att läsa den.

  • Ordbok och anteckningsblock – Så fort du kommer på att du inte kan ett ord, skriv ner och översätt det.
  • Hitta en konversationsparter- Hitta någon som kan språket och konversera tillsammans. Det låter hemskt i början, men tids nog så…
  • Go native – Lämna ditt modersmål fullständigt. Lyssna på radio, läs böcker, se TV-serier, allt i språket du försöker lära dig
  • Go native (even more) – Res till landet där språket du lär dig talas, helst regelbundet och under längre perioder.

    De två sista punkterna i boken är så klart lättare att ta sig an om man jobbar med texter och inte är lika bunden vid en fysisk plats för inkomsternas förvärv som kanske andra är. Men å andra sidan har möjligheterna att lära sig språk förmodligen på distans förmodligen aldrig varit enklare. Hennes första resa till Italien, då hon enligt boken tog sina första staplande steg med en fickordbok, skedde 1994. Då var det 13 år kvar till iPhone släppes och möjligheterna till språkinlärning (tyvärr och distrahering) som kom med den. Duolingo var så klart inte heller uppfunnet då, eller den uppsjö av språk-poddar som språkstudenter idag kan ta till hjälp. Skribentens älsklingsprogram Anki finns så klart inte heller med.

Börja läsa den för att den är kort (som sagt hälften så lång som den ser ut att vara) och uppskatta kvaliteten och arbetet som lagts på boken. Det är fint papper. Men sluta läsa när det slutar handla om språkinlärning; den här kommentaren sammanfattar bokens slut ganska bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *