Två populära saker som många kommer tillaga på sina grillar nu i sommar är padrones och halloumi. Bra grillade padrones är svåra att sluta äta och halloumin kan vara svår att säga nej till den med.
Ditt och datt redaktionen är dock ganska säker på att båda dessa läckerheter är relativt nya tillskott på våra grillar. Halloumin kom väl någon gång i tiden när det blev ”modernt” med veganism (fria spekulationer)? Padrones finns väl överallt sedan två till tre år tillbaka?
Lustigt nog så har miljö och klimat varit två heta teman i Sverige och resten av världen sedan länge nu. Att kött alltmer började betraktas som omiljövänligt och halloumins ökande popularitet hänger väl ihop. Flygskam har blivit ett etablerat uttryck, medlemmar av extinction rebellion limmar fast sig på lite allt möjligt och temperaturrekord slås i parti och minut.
Trots detta verkar ingen ha bemödat sig att läsa till höger om ordet ”ursprungsland” på förpackningarna till våra två nya grillfavoriter. Padrones odlas väl i Spaniel och Halloumins ursprung är från en ö i Medelhavet ännu längre bort. Skribenten vill minnas en tid då det gick utmärkt att äta grillat till middag utan att någon någonsin sade ”skulle vi inte kunna slänga på mer grönt och någon sorts mejeriprodukt”.
Ingen verkar bli uppretad av långväga importerad mat. Och det är inte pasta och krossade tomater vi pratar om här, utan två varor som befinner sig mycket nära toppen av Maslows behovspyramid. Men det är gott att grilla