Se den kokta grodan som något bra

Den kokta grodan är en apolog (sedelärande berättelse, ofta innehållande djur) om hur små förändringar över tid kan leda till katastrof senare. Den används ofta i samband med att förklara klimatförändringar. En tiondels grad hit eller dit per år märks inte, men över ett sekel blir det en stor ändring med förödande följder.

Den stackars grodan (som förmodligen är kokt sedan länge) används för ofta som en negativ metafor. Man kan vända på berättelsen också och använda den som en påminnelse av att saker och ting blir ofta bättre. Ta en idrottare som exempel. Han eller hon tränar regelbundet och äter riktig mat under flera år och når till sist elitnivå. Men då kommer knäskadan som aldrig riktigt läker ordentligt. Vår atlet för nöja sig med att vara en medelmåtta. En medelmåtta ibland andra elitidrottare i alla fall. Men fram till skadan, eller tills vattnet blev för varm i kastrullen, så har exemplets idrottare fått en kropp som skulle göra andra gröna av avund och en fysisk form som slår 99 procent av andras.

Man kan också använda grodan för att beskriva ekonomisk utveckling. Flera år av små löneökningar och idogt amorterande kan ge en person en väldigt bra ekonomisk situation. Plötsligt kan man unna sig tre semestrar istället för två. Eller så lyxar man till det med en högre klass på flyget. Men så kommer räntehöjningen och det blir mindre kvar i plånboken. Grodan är kokt. Man får återgå till lite mer sparsamt resande på semestern. Plötsligt är vardagen grå och trist och alla de bra åren bortglömda. Att telefonen i fickan är dubbelt så bra som den man hade för fem år sedan, och att den nya robotdammsugaren tar hand om mycket av hushållsarbetet tänker man inte på.

Tänk på att det är många saker som faktiskt blir bättre hela tiden. Grodan är inte kokt, men njuter istället av att vattnet blir behagligare i jacuzzin.

Är nöjd med det livet ger

Inte bara dåligt

För inte länge sedan körde Arbetsmiljöverket en reklamkampanj där del helt odramatiska ofarliga och ominnesvärda arbetsdagen prisades. Sådana dagar finns tack vare systematiskt arbetsmiljöarbete (som så klart Arbetsmiljöverket vill ta åt sig lite ära för).

I en nyhetssändning eller en en tidig är vardagen aldrig så grå. Ond bråd död är ett uttryck man kan sammanfatta ett vanligt nyhetsinslag med.

Men efter regn kommer solsken. Tyvärr får man ofta hålla span efter solskenet själv eftersom inga yrkesmän från nyhetsbranschen kommer säga det till dig, det säljer nämligen inte.

Minns någon katastrofrubrikerna om den svenska kronans fallande värde från tidigare i år? Sedan sisådär en månad tillbaka har faktiskt vår helt svenska Kalle krona stärkts ca 3,2 procent mot euron. Varför såg man inte några kontrarubriker?

Ett billigt sätt att kriga på

Krig är dyrt. Den enda som är mer fruktansvärt än att se kvittot för kalaset är behöva delta eller direkt drabbas av krigets fasor. Inte så konstigt att troll är så populära soldater då. Som den store kinesiske miltärtänkaren Sun Tzu skrev är den främsta krigskonsten att vinna utan att slåss alls.

Nu pågår kriget i Ukraina och på internet, och i synnerhet Twitter, kämpas det också. Flera olika narrativ är tydliga; västerländskt krigsmaterial är underlägset Rysksovietiskt, de stackars skattebetalarna i väst får sina pengar uppeldade av korkade politiker, Putin är en stor tänkare och strateg och mattdraget kommer lika snart som oväntat.

Den här typen av propaganda är ett väldigt kostnadseffektiv sätt att kriga på. Några få personer kan verka vara många. Inlägg kan vara förberedda sedan länge för läggas upp när det passar för att visa att en viss plan går precis som det är tänkt. Bildredigeringsverktyg kan hjälpa till att bättra på sagan om verkligheten inte duger.

Tyvärr gör internets natur och nätjättarna det här svårt att värja sig mot. Att sprida propaganda via tidningar och tablå-nyheter är svårt, det finns en eller några få redaktörer som har koll på vad som publiceras. De värsta dumheterna fastnar i nätet och någon kanske börjar lägga märke till mönster hos insändare och journalister. Internet är ett stort torg, det är allt som oftast gratis vara på torget och kvaliteten kontrolleras inte om något inte är direkt brottsligt.

Måste alla länder ha egna brigader av troll som hela tiden kämpar för och emot narrativ som sprids? Som tur är är det lika kostnadseffektivt för försvararen som angriparen att skriva dumheter på nätet. Den som är bäst på att låtsas vara flera kanske är den bästa propagandisten. Det land som kan få tag på många sådana personer och samtidigt betala mindre lön till dem än sin motståndare kommer vara väl rustat. Blir variabeln flest fejkpersoner per investerad krona (ROIP, Return on Imaginary Person) viktigare än den som har flest bomber och granater?

2023-04-28 – Styrräntan

Idag blir det ett bildinlägg på en graf. Men inte vilken graf som helst, utan en graf över Sveriges styrränta.

Vilken berg- och dalbana. Nästa möte är den 29 juni och då kanske den röda linjen kan leta sig upp till fyra procent igen och nå fornstora nivåer som de runt 2008. Var det inte någon sorts finanskris då förresten? Minns inte riktigt. 2008 var faktiskt 14 år sedan.

Det här slår hårt mot många med bolån. Men i eländet ska man komma ihåg att hög styrränta även gjort att sparräntan kommit tillbaka! Det var så länge sedan att man knappt minns, men skribenten vill minnas att man runt 2010 kunde få lite över 3% sparränta. Nu är vi där igen. Från och med 1 maj har SBAB 3% inlåningsränta, och Landshypotek Spar är inte mycket sämre med 2,9% inlåningsränta. Nu kanske någon vill påpeka att börsen minsann avkastar mer än så och det är absolut så. Men om börsen avkastar i genomsnitt 8 % som det sägs så blir det några kassa år också, kanske riktigt kassa. Det var väl något som hände 2008 väl? Nu får du ränta i princip riskfritt.