Ett billigt sätt att kriga på

Krig är dyrt. Den enda som är mer fruktansvärt än att se kvittot för kalaset är behöva delta eller direkt drabbas av krigets fasor. Inte så konstigt att troll är så populära soldater då. Som den store kinesiske miltärtänkaren Sun Tzu skrev är den främsta krigskonsten att vinna utan att slåss alls.

Nu pågår kriget i Ukraina och på internet, och i synnerhet Twitter, kämpas det också. Flera olika narrativ är tydliga; västerländskt krigsmaterial är underlägset Rysksovietiskt, de stackars skattebetalarna i väst får sina pengar uppeldade av korkade politiker, Putin är en stor tänkare och strateg och mattdraget kommer lika snart som oväntat.

Den här typen av propaganda är ett väldigt kostnadseffektiv sätt att kriga på. Några få personer kan verka vara många. Inlägg kan vara förberedda sedan länge för läggas upp när det passar för att visa att en viss plan går precis som det är tänkt. Bildredigeringsverktyg kan hjälpa till att bättra på sagan om verkligheten inte duger.

Tyvärr gör internets natur och nätjättarna det här svårt att värja sig mot. Att sprida propaganda via tidningar och tablå-nyheter är svårt, det finns en eller några få redaktörer som har koll på vad som publiceras. De värsta dumheterna fastnar i nätet och någon kanske börjar lägga märke till mönster hos insändare och journalister. Internet är ett stort torg, det är allt som oftast gratis vara på torget och kvaliteten kontrolleras inte om något inte är direkt brottsligt.

Måste alla länder ha egna brigader av troll som hela tiden kämpar för och emot narrativ som sprids? Som tur är är det lika kostnadseffektivt för försvararen som angriparen att skriva dumheter på nätet. Den som är bäst på att låtsas vara flera kanske är den bästa propagandisten. Det land som kan få tag på många sådana personer och samtidigt betala mindre lön till dem än sin motståndare kommer vara väl rustat. Blir variabeln flest fejkpersoner per investerad krona (ROIP, Return on Imaginary Person) viktigare än den som har flest bomber och granater?

2023-04-28 – Styrräntan

Idag blir det ett bildinlägg på en graf. Men inte vilken graf som helst, utan en graf över Sveriges styrränta.

Vilken berg- och dalbana. Nästa möte är den 29 juni och då kanske den röda linjen kan leta sig upp till fyra procent igen och nå fornstora nivåer som de runt 2008. Var det inte någon sorts finanskris då förresten? Minns inte riktigt. 2008 var faktiskt 14 år sedan.

Det här slår hårt mot många med bolån. Men i eländet ska man komma ihåg att hög styrränta även gjort att sparräntan kommit tillbaka! Det var så länge sedan att man knappt minns, men skribenten vill minnas att man runt 2010 kunde få lite över 3% sparränta. Nu är vi där igen. Från och med 1 maj har SBAB 3% inlåningsränta, och Landshypotek Spar är inte mycket sämre med 2,9% inlåningsränta. Nu kanske någon vill påpeka att börsen minsann avkastar mer än så och det är absolut så. Men om börsen avkastar i genomsnitt 8 % som det sägs så blir det några kassa år också, kanske riktigt kassa. Det var väl något som hände 2008 väl? Nu får du ränta i princip riskfritt.