Världsförbättring med AR?

Tänk om det gick att resa tillbaka i den till en period innan modern arkitektur drabbade världen, eller om du önskade att kunna ge byggnader som sticker i ögonen en liten förbättring. Ditt och Datt redaktionen är inga entusiaster vad gäller nya fyrkantiga lådor. Tänk att få se Svenska städer innan rivningshysterin svepte över landet. Om Hjalmar Mehrs värsta härjningar hade kunnat avvärjas. Moderna produkter har överlag något plastigt över sig. Plast plast och åter plast är det man ser när ett modern pendeltåg eller tunnelbanetåg kommer farande mot perrongen. Ett redigt D-lok dragandes gedigna trävagnar med mässingsdetaljer är kanske inte lika komfortabelt som sina moderna dito, men det känns rejälare.

Maybelline har en reklamkampanj som kanske kan göra den moderne stofilen glad:

Nu är det här förvisso en reklamfilm för smink, men fantasin sätter fart…

AR, augumenterad verklighet, är tekniken som lägger ett digitalt renderat lager över verkligheten. Ännu är visiren eller glasögonen som behövs för att visa augumenterad verklighet stora och klumpiga. Men prylar har en tendens att kunna krympa med tiden (av någon anledning gäller inte detta smarta telefoner)

Skådar egentligen ett 50-tals kök?

Dagen då ett par AR-glasögon ser ut som något som inte hör hemma i en skidbacke hoppas Ditt och Datt redaktion att alla som är kunniga inom 3D-modellering krattar ihop alla foton av våra städer från förr och kavlar upp skjortärmarna. Istället för den moderna Arkaden i Göteborg få se den gamla Arkaden.

Vissa saker var bättre förr

Pustande ånglok skulle kunna stå uppradade på tågstationer istället för leksaksliknande moderna pendeltåg. SJs anställdas nya uniform var ingen höjdare om skribenten får tycka till, med AR kan ombordpersonalen istället få fina svarta uniformer med mässingsknappar och skärmhatt.

På liknande sätt skulle reklam kunna bättras. Tänk att få se all reklam i Art Deco stil eller som något ritat av Norman Rockwell. Kanske hade det varit skönt att få slippa reklamen helt, men på något sätt ska ju det är projektet finansieras. Och visst var det bättre när postbilen var gul och inte blå. Enkelt löst med AR.

Vissa praktiska problem finns så klart. Ska fula moderna hus ritas över med mer vackra rivna hus måste dörrar m.m. justeras så att det gamla husets dörrar finns på samma plats som det moderna husets. Dörrhandtag och trappsteg är andra viktiga detaljer som noggrant måste passas ihop. En lösning på det problemet är att alla nybyggda hus utrustas med någon sorts API som AR glasögon kan kommunicera med. Man kanske kan tänka sig att utifrån vissa regler så genereras en autentisk AR miljö i takt med att man rör sig runt i en byggnad. Det hade gjort att varje hus inte måste ritas om manuellt för stofiler som hellre vill leva i det förgångna, anpassningen sker automatiskt

Nu har det här inlägget fokuserat mycket på ett bättre förr tänk. Men vad gäller AR finns det inga gränser på hur mycket som det går att kompromissa med. Den som inte orkar vänta på framtiden kan göra mycket kul också. Men ovan nämna hus API kan lika gärna futuristiska fasader och heminredningar skapas. Är 2020-talets modernism inte modern nog för dig och du hellre hade bott i en Star Trek värld så är det inga problem. Platt och oengagerande tvådimensionell reklam kan ersättas med levande tredimensionell reklam, stora hologram och neonljus kan fylla världen.

Framtiden kan bli väldigt individuell och anpassningsbar. Och så klagar vi redan på att vissa lever i bubblor.

Superappen

Tydligen finns det något som kallas superappar. Något som vi i västvärlden inte sett så mycket av men som tydligen är poppis i Asien.

Kort sammanfattat är superappen ett hopkok av olika appars funktion paketerat i en och samma app. Föreställ dig att Foodora, Uber, Hotels.com, Swish, Parkster, din bank, Kivra och Postnord m.fl. var en och samma tjänst. På ett sätt är det smidigt att slippa alla olika appar och ligger som en mosaik över din smarta telefons skärm. Skribenten får erkänna att han ibland sneglat över axeln på folk som sveper och sveper över sin smarta telefons skärm för att hitta en viss app som behövs just där och då.

Grab, en av superapparna

Det finns ett par appar som har kvalat in i kategorin super. Grab (som visas i bilden ovan), AliPay, WeChat och Gojek och ett gäng till. Namnet Alipay känner någon kanske igen och undrar ”är inte det en betalningsapp?”. Det stämmer och en sak många superappar har gemensamt är att de växt från att bara erbjuda en tjänst till att erbjuda många. WeChat var från början (som namnet skvallrar om) en plattform för meddelanden som WhatsApp, och Grab var en tjänst för taxibokning.

Under tiden det här inlägget skrevs roade sig skribenten med att surfa runt och titta på skärmdumpar på de olika superapparna. Användarupplevelsen är inget estetiskt nöje kan man snabbt konstatera. Den genomsnittliga svenska bankappen ter sig riktigt vacker i jämförelse.

Man undrar hur EU, som inte står med händerna i fickorna här det gäller persondata, kommer reagera på superapparnas utbredning. Varför ska en snabbmatsrestaurang få ditt personnummer, din adress och matpreferenser via en bilparkering och en hotellbokning? En generell misstro mot storföretag i Europa och USA kan också bli ett hinder superapparna måste övervinna.

Ett annat kul problem som superapparna måste tampas med är hur man ska konkurrera med varandra. Om det bara finns tre stora drakar blir det ganska lätt att skjuta varandra i sank. Om superapp A sänker avgiften för betalningar med X% blir det ganska lätt för superapp B och C att göra samma sak inom tre minuter. Och en superapp är ju en superapp! Om inte A har samma utbud som B och C så är ju B och C mer super än A. Då borde kunderna väl dra till B och C istället. När en app väl innefattar alla tänkbara tjänster som kunderna kan tänkas be om, hur vidareutvecklar du din tjänst då?

En fördel med en superapp kan vara att man slipper så många appar dedikerade till en viss funktion. Sveriges radio studerar irritationen med många olika parkeringsappar i det här reportaget [länk]. Men samtidigt lägger superappar en lock på användarupplevelsen, om många tjänster ska in under ett paraply blir förmodligen användarupplevelsen ganska uniform. En uppstickare som gör något mycket bättre än superappen kommer sticka ut. Kanske kommer någon sorts jämvikt uppstå mellan tjänster som är så enkla att användarupplevelsen är värd noll. Till exempel att betala med mobilen, och tjänster som kan sälja sig genom användandet i sig självt.

Som generella teknikstofiler är Ditt och Datt redaktionen inte så förväntansfull. Kan man inte bara ändra om på sin hemskärm så att apparna man behöver oftast ligger närmast tummen? Och är du inte i Stockholm och behöver använda tunnelbanan en gång i månaden kan man faktiskt avinstallera SL appen och andra appar som inte används, eller köpa en biljett från en hederlig automat (så länge de finns kvar i alla fall…).

Framtida restips

Om 14 år fyller Golden Gate bron i San Francisco 100 år! Den färdigställdes 1937 och är enligt mig en av världens vackraste broar. Har du vägarna förbi San Francisco är ett stopp vid brofästet ett måste. Infrastruktur när den är som bäst. Och det går att cykla över bron om man vill unna sig lite mer tid att njuta av utsikten än man hinner i bil. Ta också chansen att doppa tårna i (det iskalla) havet. Det är en mäktig känsla att blicka ut över det Stilla havet och tänka på hur långt bort lilla Sverige är.

Så här såg det ut när bron firade sin 50 års dag. [Bildkälla]

Det lär inte vara mindre människor där på 100 års dagen. Passa på att boka hotellnätter så fort det går. Ta det även lugn med vätskeintaget innan. Av bilden från 50 års jubileet så verkar det vara många besökare per toalett (om det ens finns några…)

Orville Wrights fantastiska liv.

En av det moderna flygandets två fäder, Orville Wright, hann som se mycket under sitt liv. Inte nog var han personligen med och utvecklade stommen till det vi idag tar som en självklar del av vardagen; flygplanet, men han fick också uppleva en revolution inom resandet som få nog kan mäta sig med. Orville föddes 1871, ca 60 år efter ångmaskinens mästare James Watt gick bort, och dog 1948.

Den unga Orville levde i en tid då häst och vagn inte var helt passé och ångan drev stora maskiner framåt. 1912 sjönk t.ex. Titanic, som drevs med ångturbiner och koleldade pannor.

Cirka 1920, då Orville var runt 50 år gammal, började kommersiell passagerartransport bli en sak och 1935 flög det ikoniska flygplanet DC-3 första gången. 1942 skedde den första världsomflygningen och något år innan användes den idag självklara jetmotorn första gången för att driva ett flygplan.

Hade Orville levt drygt ett och ett halv år till till efter han gick bort skulle han kunna fått se De Havillands Comet lätta från marken för första gången. Ett flygplan som vi idag nästan skulle kunna känna igen som något från vår era.

De Havilland Comet.

GnällGPT

Ingen har väl missat ChatGPT och dess framfart. Den kan göra allt möjligt, ge den bara ett par instruktioner och njut av resultaten. I SVD kan man läsa om PalmeGPT som ska ge svar om Palmemordet. På Rikatillsammans.se filar någon på skattGPT som ska ge svar på skattefrågor. Dessa tillämpningar är dock väldigt praktiskt inriktade och rättskaffens av sig.

För att artificiellt intelligens ska bli mänsklig på riktigt så behöver den kunna uppvisa att de mindre smickrande delarna av den mänskliga naturen. En sådan sida är såklart gnäll. Alla gillar vi väl att gnälla. GnällGPT skulle kunna bli en oerhörd framgång.

Dålig dag på jobbet? GnällGPT håller med, inget fungerar ju på det här kontoret! Är bussen sen?

GnällGPT kan vara din kompanjon på hållplatsen, bussarna har ju fanimej aldrig gått i tid! Gör inte ungarna som du säger?

GnällGPT kan bara nickade instämmande, annat var det ju på er tid!

Politikerna har ingen koll alls, GnällGPT korsar armarna över sitt digitala bröst och suckar instämmande, klåpare hela högen!

Enligt den danske psykologen Svend Brinkmann är det nyttigt att gnälla, förutom att det är bra att vädra ut frustrationer så är gnäll ett bra sätt att träffa vänner som du kommer överens med. Glöm dock inte att GnällGPT inte är en riktig vän som inte finns på riktigt.

Möjligt gnällkälla

Den sista snygga bilen

Något har hänt med bilar. De ser ovanligt dumma ut nu för tiden. Visst ser ser alla klassiska bilar bättre ut än sina moderna kusiner.

Skönhet från 60-talets början, dock ingen folkbil. (Brian Snelson, CC BY 2.0)

Man ser bara bilister från hakan och uppåt när en bil åker förbi. Det ser ut som ett litet huvud är ute och kör en väldigt stor bil. Speciellt Volvo V90 är en stor syndare.

Bildörrarna har blivit högre och A-B-C stolparna har blivit både större och bredare. Att ha armen bekvämt liggandes på bildörren är omöjligt, utom för lastbilsförare eller de som av någon märklig anledning kör en amerikansk bautabil, vilket tar bort mycket glädje från landsvägskörning under sommarmånaderna. Linjen från bilens front längs dörrarnas överkant är också distinkt sluttande pekande uppåt

Toyota Corolla generation 8. (Rudolf Sticker)
Toyota Corolla generation 12. (EurovisionNim, CC BY-SA 4.0)

Två årgångar Toyota Corolla från 1995 och 2018. En tydlig skillnad i dörr- och fönsterstorlek.

Regler för krock och fotgängarsäkerhet är är tyvärr inte alltid förenliga med grace.

Nyare fordon har högre och trubbigare frampartier för att öka chansen för en påkörd person att klara sig utan allvarliga skador. Det i sin tur ger bilen en högre profil eftersom det hade sett konstigt ut om del av bilen framför A-stolpen var högre än den delen som låg bakom. Mer metall i bilen än glas ger också mer material som kan deformeras kontrollerat än glas, glas är också tyngre än plåt och plast.

Den massa som en bildörr ska klara av att skydda en krockdocka från i ett krocktest har ökat, och mer metall i dörren avhjälper det problemet. En modern bil ska dessutom klara av att hamna på taket utan att krossa passagerarna vilket kräver en konstruktion som klarar en hel del vikt. Man hade kunnat bygga en sådan konstruktion av starka stålrör, men det är billigare med ark utav bockad plåt för att ge extra styvhet. Billigare men skrymmande. Moderna bilars mer aerodynamiska form med stark sluttande framrutor gör att A-stolpen måste bära mycket last i en ofördelaktig vinkel som i sin tur kräver mer material.

A-B-C och taket innesluter också ofta krockkuddar som tar plats.

Ljusglimtar finns dock i det bokstavliga och bildliga mörkret (det kommer inte in så mycket ljus när bilrutorna är små). Tesla visar att man kan bygga en bil som inte ser ut en bulle.

Den dagen el är så billigt att biltillverkare kan unna sig bygga bilar som inte slaviskt måste vara väldigt aerodynamiska skulle Model 3 kunna vara inspiration till en mer klassiskt kantig bil med låga dörrar.