Teknik – Ditt och datt

Ge telefonen ett hem

Dagens inlägg blir reklam för ett produkt från IKEA. BERGENES hållare för mobiltelefoner och surfplattor.

För ett tag sedan när jag var på strövtåg på internet såg jag en rolig bild på en text som löd:

When the phone was tied with a wire, humans were free
Internet

Det finns en poäng i det. Det är inte nyttigt att jämt ha telefonen i fickan, den pockar jämt och ständigt efter din uppmärksamhet. Ge den därför en plats i ditt hem, som en inredningsdetalj som den fasta telefonen en gång var. Bergenes mobilhållare är perfekt för det. Den är lätt, billig, ganska snygg och håller telefonen i en vinkel som gör att du ser vad det står på skärmen om det kommer ett meddelande. Kom bara ihåg att sätta tillbaka telefonen i hållaren när du använt den.

Mobilhållaren kan köpas i ditt närmsta IKEA varuhus eller online.

Drönarsköld

Drönare har blivit en mycket viktig komponent på dagens slagfält, det har konflikterna i Ukraina och Nagorno-Karabach väl visat. Nagorno-Karabach var en uppvisning i vad en armé med drönare kan göra mot en motståndare som saknar dito, Ukraina har däröver blivit ett drivhus där utvecklingen går på högvarv. Nu finns både ”drönarbåtar” och ”drönarbilar” i Ukrainas arsenal. Ryssland ligger inte på latsidan och utvecklar sina egna dödliga leksaker.

Om ett tag kommer säkert även drönarsvärmar. Hela moln som rör sig som en enhet och förmodligen kommer styras med hjälp, eller helt av, AI.

En möjlig tillämpning av drönarmoln hade som luftvärn runt specifika platser. En svärm med drönare skulle kunna forma en halvsfär kring en byggnad, fartyg eller liknande. När något elakt i tankarna kommer nära angriper drönarna som en svärm ilska getingar. Fast istället för att stickas så detonerar en sprängladdning som drönarna bär. Andra drönare, människor* eller till och med kryssningsrobotar skulle kunna bekämpas på detta sätt. Kryssningsrobotar och andra väldigt snabba saker hade kunnat bekämpas bättre genom att ha flera lager av drönarväggar, likt en lök skyddar lager på lager av drönare ett centrum som försvaras.

En klar fördel mot traditionellt luftvärn är att en enskild drönar är långt billigare. Dessutom kan en annan drönare i svärmen ta en nyss stupad drönares plats. Och genom lite sannolikhetsberäkningar kan densiteten på drönarsvärmen anpassas efter varifrån hot antas komma.

Det framtida slagfältet kommer se väldigt annorlunda ut från hur Hollywood har gjort oss vana att föreställa oss det.

*Neal Stephensson har en liknande idé i den fantastiska boken Snow Crash.

Smidigare elbilsladdning utan app

Idag hörde jag något på radion som fick smilgropar att bildas i ansiktet. Från och med nu på onsdag (13/3) måste alla nyinstallerade allmänna elbilsladdare ta emot kortbetalning. Man måste alltså inte vara tvungen att använda en app eller på något annat sätt registrera sig någonstans för att kunna betala för laddningen. Ett steg framåt säger Ditt och Datt redaktionen. Att appar och registreringar av olika slag ofta har krävts för att ”tanka” elektricitet, men inte för flytande drivmedel är bara dumt och ett utslag av appsjuka. D.v.s. att bara för man kan göra det med en app ska man göra det med en app.

Från och med 2027 måste alla allmänna elbilsladdare kunna ta emot kortbetalningar. 2027 kanske blir året man skaffar elbil…

Stofil som jag är så hade jag dock glatt mig åt om något i världen uppfinner en elbilsladdare som tar kontanter. Men det är nog att hoppas på för mycket…

Nu väntar vi också på att man inte ska behöva ha en app för att för att parkera.

Tekniktips – Forest

Tycker du det är svårt att hålla fingrarna och ögonen från telefonen så är appen Forest ett möjligt hjälpmedel.

Poängen med appen är att få en skog att växa genom att inte göra något med telefonen. Man sätter en tidtagare på t.ex. 30 minuter och låter ett träd växa fram under tiden. Kan du inte hålla dig ifrån skärmen vissnar trädet och en död stam kommer misspryda din skog. Men man behöver inte nöja sig en sorts träd, i takt med att du använder appen låser du upp nya växter som kan växa upp och pryda dina digitala gläntor.

För att göra det lite svårare för dig att råka döda ett träd visas tiden som återstår innan du kan använda telefonen på startskärmen och även direkt efter du låst upp telefonen. Vill du verkligen döda ditt träd och sluta dagen med en gles skog?

Men appen kräver inte total avhållsamhet, det finns ju faktiskt fall där du oväntat måste använda din telefon. T.ex. om det kommer ett viktigt samtal. Det går att ställa in att vissa appar får användas utan att störa växligheten.

Appen är dessutom väldigt fint utformad och allt är väldigt trevligt att titta på.

Forest bygger på principen Gamification, alltså att man skapar ett spel eller utmaning som ger belöningar som främjar ett visst mål. I Forests fall är belöningen en fin skog, möjligheten att få nya spännande träd som kan växa

Appen finns till både Android och iPhone och kan laddas ner i respektive system.

https://www.forestapp.cc/

Mer årgångsteknik

Bilar och vin har en bra sak gemensamt (men är inte bra gemensamt) och det är att man använder årgångar (eller årsmodeller) som ett sätt att kategorisera produkter som tillverkas under flera år.

Tänk hur hopplöst det är att jämföra teknik. En TV eller en dator har ofta ett långt kryptiskt namn bestående av till synes slumpvis utvalda bokstäver och siffror. Man får ha mycket gott minne eller sina anteckningar nära om man ska jämföra modellerna som lanseras varje år.

Vinmakarna har gjort det bättre. Hur håller man isär och jämför två vinflaskor från samma producent? Enkelt. Man kollar på årgången. Varje årgång kan få sin karaktär och kanske sticka ut från sina likar på något sätt.
Bilmakarna har också ett bra system. Trots att namnet är detsamma kan olika årsmodeller har olika egenheter. Ett visst problemet som plågade några generationer kanske har försvunnit efter ett visst år.

Apple har ett bra system där varje iPhone har ett visst nummer. Det blir lätt att hålla isär och underlättar enormt om man överväger att köpa en begagnad modell.

Fler teknikprodukter borde ta efter vinmakarna.

Lagom orealistiska förebilder

Nu ska jag komma med en idé som kanske (förmodligen inte) blir verklighet någon dag. Hade inte personliga AI influerare varit en käck idé?

Finns det inte redan influerare som går till jobbet och sliter hårt vare dag? Jo, men problemet med dem är för bra. Någon mer lagom behövs. Unga idag sitter i en svår sits när de bombarderas med perfekta bilder från folks perfekta liv. Känslor av otillräcklighet och fattigdom kommer som ett meddelande på Instagram (som ett brev på posten låter bättre, eller hur?).

En AI skulle kunna skapa en grupp låtsaspersoner, i praktiken nästan oändligt många, skapa influerare som levde ett liv som var lite sämre än ditt. Istället för regelbundna resebilder från Bali och andra soldränkta platser genereras några bilder från ett ställe som är billigare att resa till än där du var sist. Matbilder kommer från restauranger (den genererade bakgrunden i alla fall) som är lite billigare och mindre kända än där du var sist? Dina AI vänner åker skidor Sälen, du åker skidor i Alperna. Egopoäng till dig. Och så klart har din AI vän inte lika bra hy som du och köper billigare smink.

Den psykiska hälsan ibland unga skulle kanske öka markant när intrycken från nätet är lite sämre än dem du upplever själv och skulle (som bonus) göra nätet mindre lockande att hänga på. Blir det kanske så att myndigheterna ser till att lagstifta fram det här själva. MyndigAI (uttalas myndiga-i):

Den statliga AIn som genererar legioner av influerare som lever ganska grå trista liv.

Oändlig bildfantasi

Så kallade stockphotos (hur det nu översätts till svenska, journalbild?) ser vi alla hela tiden. Glada människor på kontor, en koncentrerad arbetare, en katt som tittar förväntansfullt ut genom ett fönster, en delfin som hoppar över vågorna. Många texter pryds med dessa ganska pigga men tillrättalagda bilder. På nätet finns det oändligt med bilder att hämta hem.

Bakom varje motiv har det alltid stått en fotograf, tills nu. Med AI är möjligheterna till oändligt målanpassade journalbilder här. Vill du ha en bild på katt som går över ett tangentbord i ett rum med utsikt över havet med blå tapeter och en dator från precis 2019 och en datormus av just precis ett märke och…. ja ja. Man kan lägga till mer och mer till instruktionen man ger sin bildskapande AI.

Skribenten har redan börjat misstänka att viss marknadsföring som syns på reklampelare på stan kanske är gjorda med AI. Men det är bara gissningar. Det finns också företag som gör fotomodeller med AI för att alla kroppsformer ska få synas i alla plagg. Ingen mannamån. Allt åt alla.

Ibland höjs det röster om att tekniken själv våra jobb. Men just när det gäller journalbilder kanske det var på tiden? Hur många bilder på leende kontorister gladd tittandes på en presentation behövs det? Hur många bildsköna kvinnor måste behöva se glada ut när de äter en sallad? Det kanske var på tiden att AI kom och tog det här jobbet från oss så vi slipper.

Förslag till retro – TV

Att använda nostalgi i marknadsföring görs gärna. Ofta tillsammans med ordet Retro, Classic eller vintage. Flera flygbolag som gärna kasta pengar på sina respektive appar och hemsidor har ett flygplan i sin flotta målat i retrofärger. Casio säljer klockor i en kategori som kallas retro och här och där i landet anordnas ibland classic car meetups. Det förflutna har en lockelse i sig.

En retropryl som Ditt och Datt redaktionen öskar sig är en retro TV.

Den ska inte vara mindre eller ha sämre upplösning. Men den ska vara lika dum och funktionsbefriad som forna tiders televisionsapparater. Istället för att ha smarta funktioner ska retro TVn ha fördummande funktioner. Automatiskt hämtar den upp program från alla strömningstjänster även om TVn är på eller ej. Kl 20.14 visas Casa de Papel på Netflixkanalen och följs av House of the Dragon kl. 21.00. Pausknapp saknas. Ett olägligt toalettbesök för at du missar något. Fjärrkontrollen byter bara kanal (och antalet kanaler borde vara begränsat till fyra, eller kanske sex på lyxigare modeller), reglerar volymen och stänger av. Less is more. Text TV ska också finnas. För att inte uppmuntra frihetligt TV tittande bör det en finnas HDMI uttag till apparaten.

Tablån kan du komma åt via en hemsida som även erbjuder tablån i ett utskriftsvänligt format. Perfekt för att sätta upp på kylskåpet eller ha liggandes vid TV bordet så att favoritprogrammen inte glöms bort.

Om någon affärsutvecklare på Samsung eller LG läser det här så ska ni veta att en sådan TV hade köpts in på momangen till redaktionens kantin.

Varför gör inte teknologin oss mer produktiva?

Det är inlägget lånar skamlöst sin titel från en artikel från BBC med samma namn (men översatt till svenska)

BBC – Why is technology not making us more productive

Men skribenten tycker att BBCs journalist inte träffar rätt i frågan förren allra sist i artikeln:

… there is a growing divergence between those that can use the technology well and those that can’t.

It seems to be that if you have highly-skilled people, you have a lot of data and you know how to use the sophisticated software, and you can change your processes, so that people can use the information, your productivity is going through the roof.

Om du ska kunna påverka din produktivitet måste du ha möjlighet att påverka hur du jobbar, eller i alla fall ha en chef som har möjlighet att påverka hur du ska jobba.

Låt oss börja med kontoristen, den urbana medelklassens rollfigur i samhället. Han har en dator, tangentbord och skrivbord och allt det där. Det finns flera sätt att öka kontoristens produktivitet, men som citatet ovan säger så vet vår kontorist nog inte hur man gör för att få ut mer av dagen.

Har din dator Windows som operativsystem kan du enkelt se till att programmen du oftast använder startar automatisk vid uppstart. Och man behöver inte ens stänga av sin dator, allt kan vara precis där du lämnade det igår. Det går också smidigt att dela program mellan olika delar av din skärm så att man fånga flera program i synfältet. Behöver man ännu mer saker att titta på så be om en extra skärm.

Det finns ett program som heter auto hot key som kan göra underverk för dig som ofta gör samma sak om och om igen. Klickar du i samma fyra knappar för att göra uppgift X? Gör det till ett tryck istället.

Visste du att OneNote kan lägga sig som en marginal till höger på din skärm? Perfekt för att ta anteckningar under lagens gång.

Se till att ha ordning på dina mappar. Det går att lägga till massor av mappar till en lista med dina favoriter. Var inte rädd för att göra den listan lång, två klick (ett för att öppna utforskaren, ett för att välja rätt mapp) går mycket snabbare än att klick för klick navigera sig genom en mappstruktur.

I Windows 10 (och de flesta andra operativsystem) kan en användare göra flera virtuella skrivbord. Du kan ha din mail och kalender sida vid sida på ett skrivbord. Se även till att nåla fast filer du ofta använder till startmenyer o dyl så att du snabbt hittar dem.

Lugn och ro i ett stökigt kontorslandskap köps för ett överkomligt pris genom att skaffa ett par brusreducerande hörlurar, och en stor termoskaffekopp sparar säkert in en eller två promenader till kaffemaskinen per dag.

Jobbar du hemifrån regelbundet? Använd lite av tiden du skulle lagt på att pendla på att jobba istället. Säg att din arbetsplats tillåter två dagar hemmavid i veckan och du har 30 minuters restid till jobbet. Jobba en timme extra en dag du är hemma, alltså nio timmar istället för åtta. Nu har du, utan att lägga en sekund mer av din ”frivilliga fritid”, höjt din produktivitet med 2,5 % ((41/40 -1) * 100). Trots det har du ändå en timme extra per arbetsvecka att göra något roligt på.

Och se till att lägga bort telefonen, den har en ringsignal så att du hör när den ber om din uppmärksamhet utan att ha den inom syn- och räckhåll. Lägg även en stund på att ställa in olika profiler så att du bara kan nås av t.ex. kollegor, barn och fru på kontorstid. WhatsApp och Messenger kan vänta till hemgången.

Det går alltså att bygga en mycket smidigare arbetsgång och öka sin produktivitet, men precis som citatet i början av inlägget så måste man söka produktivitet själv eller ge den möjligheten till anställda.

Men förutom vad man kan göra själv så får man göra sig uppmärksam på vad som gjorts enklare runtomkring. En vanlig syn i mataffärer är självbetjäningskassor som ofta bevakas av eller eller två (eller inga) expediter. En enorm produktivitetshöjning per expedit. Och tänk bara på sekunderna som sparas genom alla kortbetalningar som görs. Ett snabbt svep istället för att räkna upp en två tre hundra och tjugor och en två tre kronor. Mäts ens det? Butiksbiträdet blir inte produktivare, men du kommer vidare i livet snabbare (tid du kan lägga på annat).

Exemplen kan säkert göras fler. När var någon på banken sist? Eller gick till ett postkontor för att hämta ett paket som befann sig i en helt annan byggnad än den där mataffären som du ändå måste besöka regelbundet. Har ni förresten provat att beställa färdigpackad matpåsar? Där sparar man också en stund.

Samhället står också själv i vägen för somliga produktivitetsökningar. Höj hastighetsgränsen för lastfordon så blir det mer fart i den sektorn. Vill man göra miljön en tjänst samtidigt så inför separata hastighetsgränser för el- och fossildrivna bilar.

I något land, kan det ha varit Singapore? Så får man en skatterabatt om man bor inom ett visst avstånd från sina föräldrar. Resonemanget bakom det är att samhället sparar pengar på att du själv kan utgöra enklare äldrevård. Men det kan man lika gärna ändra till avståndet till sin arbetsplats istället. Tänk vad folkhälsan hade mått bra om alla hade cykelavstånd till jobbet. Och skulle kunna arbeta mer utan att förlora något av dagen.

Ironiskt nog så är kanske nyckel till högre produktivitet att arbeta mer utan att ta tid från dina hobbies och fritidsintressen. Eller mäter man helt enkelt fel? Det är kanske tiden man har kvar efter alla måsten som är definitionen av produktivitet?

att_lämna_avtryck.pdf

Vissa personer lämnar jordelivet efter att ha lämnat stora gåvor till dem som blir kvar. Edison såg till att världen blev lite ljusare, bröderna Wright (de får dela på äran) lyfte människans fötter från marken och Newton förklarade hur himlakropparna rörde sig.

Vissa livsverk är stora och imponerande, t.ex. Michelangelos konst, medan andra är mer anonyma och verkar i bakgrunden. Ett exempel på ett sådant verk är pdf filformatet, det som de facto blivit det digitala pappret.

John Warnock heter den (i de flesta kretsar) okända skaparen till det kända filformatet. En amerikan från delstaten Utah som dessutom var en av grundarna till Adobe, företaget bakom programmet som är standard inom fotoredigering.

Enligt John själv så var hans mål med hans portabla dokument format (PDF) att ”effectively capture documents from any application, send electronic versions of these documents anywhere, and view and print these documents on any machine”. Något som han minst sagt lyckades med. Att skicka dokument som pdf filer har i det närmaste blivit det enda sättet dokument transporteras nu för tiden känns det som.

Stofilerna på Ditt och Datts redaktion uppskattar förvisso pdf formatets enkel- och smidighet, men att öppna ett kuvert och läsa ett dokument tryckt på papper har en känsla som Adobe Reader aldrig kommer ha.

John Warnlock blev 82 år gammal och gick bort 19 augusti i år.